Rockiga visor drog fullt hus

Visbiblioteket var överfyllt när visrockaren Kajsa Grytt intog den lilla scenen vid 20-tiden på fredagskvällen. Hon öppnar med låten "Hon" som framförs a cappella. Imponerande. Sen strular det till sig. Förstärkaren vill inte samarbeta med elgitarren och mitt i andra låten måste Kajsa byta till akustiskt. En sladd senare är elgitarren tillbaka och ordningen återställd. Vi får höra gamla Tant Strul-låtar och nya Kajsa-låtar. "Dunkar varmt" från 1982 värmer i höstmörkret.Den visvana Västervikspubliken gillar Kajsas rockiga röst och stil. Hon är en skön motvikt till de vanliga viskonserterna som brukar ges i den här staden. Tyvärr måste man väl medge att både Hasselö och Slottsruinen, där vi sett Kajsa innan, är bra mycket trevligare och passande scener än biblioteket.Innan Kajsa Grytt äntrade scenen fick publiken höra Martin Lönegren och Fredrik Flink. Martin är en Västervikskille vars musikhjärta slår för amerikanska visor. Han har en röst som är som en blandning av sandpapper och honung (på ett bra sätt) och han bjöd på låtar av bland annat Gordon Lightfoot. Efter honom tog Fredrik Flink vid, en före detta Visskoleelev, och han bytte spår till mer traditionell svensk vispop. Om man ska placera honom i något fack (vilket kan vara farligt) skulle det bli någonstans mitt emellan Staffan Hellstrand och Lars Winnerbäck. Ryktet säger att han har en internationell karriär på gång. Fredriks egna låtar, som handlade om kärlek och rimmade (far-rar, ofta-kofta) gick hem hos publiken.

Rockiga visor drog fullt hus

Gamla hits blandades med helt nya låtar när Kajsa Grytt spelade i Västervik på fredagskvällen.