Roande bok om telefonen

Tänk vad fort det går. I dag är vi nerlusade med mobiltelefoner men för drygt hundra år sedan var det ännu inte vanligt att kunna prata med någon som befann sig på en annan plats.
Teknikhistorikern och etnologen Jan Garnet reflekterar över likheterna mellan de sista tio årens utveckling av mobiltelefonerna och den period mellan 1870- och 1910-talet då telefonen utvecklades. Det gör han i slutkapitlet i boken Hallå! med undertiteln Om telefonens första tid i Sverige.

1877 ringdes det första telefonsamtalet i Sverige och 1880 installerades det första telefonnätet. Då fanns 156 abonnenter, de flesta var företag. Telefonbolaget anställde telefonister, bara kvinnor, och 1883 kunde man ringa dygnet runt, med hjälp av telefonist.
Telefonen som kommunikationsmedel spreds snabbare i Sverige än i andra länder, framför allt tack vare Lars Magnus Ericssons tekniska utvecklingsarbete, entreprenören Henrik Thore Cedergren och att lagstiftningen gav vem som helst rätt att bygga och driva telefonnät.
Spridningen av telefoner förändrade vår kultur och gav dåtidens sociala liv och relationer nya förutsättningar.

Huvudpunkten i boken ligger på det historiska planet, det vill säga för hundra år sedan. Delvis med författaren August Strindberg och hans verk som exempel ger Jan Garnet oss en både roande och lärorik historielektion om något så vardagligt som telefonen.
Innan den fanns fick man skriva brev och skicka med bud i stället för sms och e-post som i dag. Intressant är att dra parallellerna mellan den tidens telefoniutveckling och dagens. Det sätter våra moderna vanor i ett större perspektiv.
Men först och främst är detta underhållande läsning av en skicklig skribent och kunnig kulturhistoriker.