Raggningstips vid midnatt
Jag har aldrig sett honom förut. Han är några år äldre än jag, klockan är efter midnatt och vid bordet bredvid sjunger några tjejer med i alla låtarna för full hals. Luften är tjock av rök.
- Du är schå vacker ... Och du är ockschå jättevack-h-ker, fortsätter han och försöker fixera min kompis med blicken.
Jag blir lika villrådig och osäker som alltid när det här händer. Någonstans blir jag besviken, irriterad och lite sorgsen också, i en enda röra. Inte därför att jag blir attraherad av den här mannen - det har faktiskt aldrig hänt att jag har tänt på någon överförfriskad typ på krogen - men därför att det får mig att undra. Vad skulle han säga till mig om han var nykter? Skulle han säga att jag är vacker då, eller är det bara något han slänger ur sig för att han längtar efter att få någon i säng?
Ska det verkligen behöva vara så svårt? Varför vågar vi så sällan - eller inte alls - gå fram till någon vi inte känner och säga: "Hej, vilket underbart hår du har", eller "Vilket fantastiskt leende"?
Tänk om han hade varit nykter, eller i alla fall mindre full. Tänk om han hade sagt det bara till mig. Då hade jag blivit glad, då hade jag känt mig utvald, och dansar gör jag gärna. Jag hade knappast följt med honom hem, men vi hade kunnat prata om en massa saker, dela funderingar och erfarenheter. Kanske lära oss något nytt av varandra. Kanske hade vi blivit vänner.
Nu svarar jag:
- Njääe ... det finns inget dansgolv här, och vänder mig bort, avvisande.
Nöjeskrönika
Så jobbar vi med nyheter