Prestigefyllt konstpris till svensk
Vinnaren av Carnegie Art Award 2008 blev Torsten Andersson. För andra gången i rad blev det en svensk som plockade hem det prestigefyllda nordiska konstpriset på en miljon kronor.
Oljemålning. "Blodfärgad rännil - Personlighet som person", 2006, olja på duk, 200x160 centimeter. Foto: Johann Begenholtz
Foto:
Carnegievinnaren Torsten Andersson föddes 1926 i Skåne och har förblivit landskapet trogen. När vi får tag på honom befinner han sig i hemmet i Benarp utanför Hörby i Skåne.
- Jag blev väldigt överraskad och glad när de ringde och berättade att jag vunnit. Jag visste ju att jag blivit nominerad, men hade inte tänkt på mina chanser eftersom det inte går att veta något bestämt. Därför spolade jag alla tankar på det, säger Torsten Andersson.
Torsten Andersson utbildade sig på Konsthögskolan i Stockholm på 40-talet. Han blev senare professor där, men lämnade skolan i mitten av 60-talet. I början av konstnärsskapet präglades hans målningar och teckningar av ett starkt färgspråk, men hans uttryck blev med tiden allt mer asketiskt. Efter en uppmärksammad utställning lämnade han för en tid det offentliga konstlivet, innan han återkom i mitten av 80-talet.
Han har genom hela sin karriär ställt ut sina verk relativt sparsamt, men så sent som i år hade han en separatutställning på galleriet Brändström & Stene i Stockholm.
Han får priset för sitt konceptuella måleri, som beskrivs som präglat av energifylld materialitet. "Som för att markera sin egenart uppfann Andersson skulpturer som aldrig funnits i den tredimensionella världen för att vara säker på att kunna muta in ett revir som är hans och ingen annans", skriver juryn.
Torsten Andersson tillhör inte de konstnärer som sprutar ur sig material. Hans skapande går i perioder, säger han.
- Jag kommer ibland in i skeden då jag inte har någon lust, och då låter jag bli. Men så kommer behovet lyckligtvis plötsligt åter.
Hur kommer det sig att du ställer ut så sällan?
- Jag är glad när jag får ställa ut men det är själva arbetet, målandet, som är det främsta för mig. Mottagarna, alltså publiken, är visserligen också viktiga men jag bryr mig inte om min berömmelse eller lönegrad.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!