Postludium

Så är den över, årets Orgelfestival, den tredje i ordningen,efter lika många proppfyllda, intensiva dagar. Att det går att arrangera en sådan festival i en så liten stad som Västervik har sina skäl.Ett är att stadens kyrkor med stolthet kan visa fram tre stora orglar. Den unika, över 260 år gamla Wiseniusorgeln i Sankta Getruds kyrka. Att en kyrka som Sankt Petri har två fullstora orglar (plus en riktigt pikant kororgel) väcker beundran.Marcussen-orgeln 40-årsjubileum har väckt intresse över hela landet. Den andra orgeln, den mer romantiska från Åkerman & Lund stod från början där Marcussen-orgeln nu finns. Att man lyckades behålla Å&L-orgeln var lyckosamt.Ett annat skäl till festivalens möjlighet är Bo Ingelberg. Han har byggt upp ett rejält förtroende för dessa projekt, vilket också gjort att flera av landets verkligt namnkunniga organister ställer upp - och lovar komma igen. Sammanräknat kom de den här gången att totalt spela över 60 orgelstycken, både rena kompositioner och variationer. Och då är ändå inte en rad psalmer och andra små instick medräknade! Orgelfestivaler är inga lättskötta arrangemang. Så gott som hela kyrkans personal har fått arbeta starkt för att få det hela att lyckas. Nu kan de andas ut. Resultatet var strongt!