Platt och fantasilöst från Jackson

Märkligt nog eftersom det i år är 26 år (jo, faktiskt) sedan skivan kom ut för första gången. Och så himla bra är det inte. "Beat it" känns väldigt gammalmodig, "The girl is mine" rent av pinsam och "Thriller" inte skrämmande alls - bara lite gullig. Däremot är förstås "Wanna be startin? somethin?" fortfarande en superhit. Och "Billie Jean"…, nackhåren reser sig fortfarande när basgången går igång. "P.Y.T." är inte heller helt full med damm. Men ändå. Skivan som var så monumental när den kom känns nu väldigt daterad och det är bara att konstatera att musikvärlden tagit några rejäla kliv framåt när det gäller produktion och hur man sätter ihop en platta. Innan ni blir arga, lyssna på valfri skiva av Jay-Z, R Kelly, Usher, Kanye West eller Beyoncé och medge att kommersiell r?n?b-pop gått fram flera mil sedan "Thriller". De fem extraspåren med nya remixer och duetter på de gamla låtarna som följer med skivan, med Will I Am, Fergie, Kanye West och Akon vill jag helst förbigå med tystnad. Häpnadsväckande platt och fantasilöst. Bara ytterligare ett sätt att pungslå stackars plågade Michael Jackson-fans som väntar på nytt material från The king of pop.

Platt och fantasilöst från Jackson

Rockhistorien måste alltid skrivas om. Var det inte tidningen Pops mantra på 90-talet? Och det stämmer ju. Så här är ett nytt försök att bedöma tidernas storsäljare - Michael Jacksons monster till album - som nu släpps i jubileumsversion.