John Williamsson och brodern Carl ville göra något annat. De var trötta på att stå i skuggan av fastighetskungen Lars Williamsson. 2007 i december bestämde de sig.
- Nattklubbsbranschen är en extremt komplicerad bransch. Det finns ingen statistik eller magkänsla att gå på. Dessutom var det en bransch som pappa inte kunde så mycket om. Det lät bra tyckte vi. Men han var med en del i början ändå. Tills han gjorde en grej som inte var så lyckosam.
Vad gjorde han?
- Det vill jag inte säga. Men säg så här han är inte så delaktig längre. Allt är mina och Calles idéer. Det har varit väldigt tufft. Vi hade ingen erfarenhet av branschen. Bland annat byggde vi en garderob som vi skulle börja använda den 25 december 2007. Vi fick 2 000 gäster på dörren. Det var bara 400 jackor som fick plats i garderoben. Det blev helkaotiskt. Då var det många som var arga. Vi har lärt oss av många misstag på vägen.
Vilka misstag har ni gjort?
- Vi hade det jättetufft ekonomiskt i början. Vi trodde det skulle gå skitbra direkt. Vi satsade på de äldre först och det funkade inte bra. Sedan satsade vi på de yngre och nu har vi hittat ett bra koncept. Vi inspirerades av Berns i Stockholm och ett par ställen från Stureplan, men märkte att det inte funkade så bra. Man värderar sina risker lite annorlunda när man haft motgångar.
Nu går det bättre?
- Det gick fantasiskt bra för Palladium förra året och det går lika bra i år. 500 000 kronor plus i år. Men pengar är inte det roliga. Det är att få en idé att funka som är det mest tillfredställande. Pengar är en bonus. Man blir inte jätterik av en sådan här verksamhet. Ingen hjälper en att tjäna pengar. Det får man göra själv. Eller skriv att "ingen hjälper en att bli lyckosam". Det låter mer ödmjukt.
Är det jobbigt att prata om framgång och pengar?
- Det är ingen lek att vara egenföretagare om man vill bygga upp något från grunden det är det jag vill säga. Första sommaren gick jag ner tio kilo. Jag sov fyra timmar per natt i en månad. Det var ett rejält slit. Nu är det lite lugnare. Jag jobbar inte så mycket på plats på Palladium längre. Nu är det familjens bolag Solhemgruppen som gäller även om jag tänker på Palladium också. Jag har alltid ett jobb i tankarna även när jag äter. Det är en livsstil. Jag trivs med det.
Vad har varit det värsta?
- Det värsta, och nu är jag mycket personlig, var att jag och Calle var i skuggan av pappas framgångsrika skugga. Vi ville skapa något eget och man undrade vad andra skulle tycka om det. Vi ville lyckas själva. När det var som tuffast var det psykiskt pressande. Men så här i efterhand så ser vi att Palladium har varit en fantastisk skola. Det är omöjligt att lära sig de här erfarenheterna i en vanlig skola.
Hur ser Palladium ut om tio år?
- Svårt att säga. Vet inte om jag är kvar om tio år. Jag är 26 i dag. Vid 36 har jag familj kanske. Vet inte om nattklubbsbranschen är så bra att vara i då. Det är så mycket trender i den här branschen som kommer och går. Och de kommer och går fort. Palladium kommer inte att se ut som det gör i dag. Det är jag övertygad om.