Möten
Vid detta besök hade jag två väninnor i sällskap och vi hade beslutat om en utfärd till den mytomspunna staden Dubrovnik. På väg dit passerar man en korsning där ena vägen går till Dubrovnik och den andra till Mostar som ligger i Bosnien-Hercegovina. Efter ingen betänketid alls så bytte jag resmål och tog avtagsvägen mot Mostar. Det var något med den där bron som jag hört talas om under kriget på Balkan som lockade min nyfikenhet.
Att färdas i Bosnien-Hercegovina är som att förflyttas till ett landskap som kunde utgöra bakgrund till vilken äventyrsroman som hest. Figurerna i Tolkiens sagovärld skulle säkert känna sig hemma här bland de vilda bergen och grönfärgade floderna.
När vi så småningom, på slingriga vägar, kom fram till Mostar slås vi av att det står poliser posterade redan vid infarten. När bilen parkerats och vi till fots ska närma oss gamla staden med den kända bron ökar inte bara antalet poliser, utan också antalet finklädda herrar i diplomatbilar och andra män i uniform. Framme vid den vackra byggnaden, som ser ut som ett kungligt slott, men som visar sig vara en nybyggd gymnasieskola, blir det helt stopp på vår promenad. Jag frågar en polis vad som är på gång och får svaret att "The king of Spain is comeing. Och visst kom han, lite halt och tunnhårig, men lätt att känna igen ifrån den kungliga skvallerpressen.
Det blev pompa och ståt med militärmusik och parader under den spanska flaggan och landets egen, som är lika blå och gul som den svenska.
Mitt andra oväntade möte var mer av andlig natur. Ett besök i en nationalpark, också den i Bosnien-Hercegovina, stod på utflyktsprogrammet. När vi närmade oss gränspassagen visade det sig att det var en mycket lång kö av bilar och bussar. Annars brukar de här gränsövergångarna gå mycket snabbt utan köer. Jag blev nyfiken och gick ur bilen för att försöka utröna vart alla var på väg. Snart upptäckte jag att nästan alla bilar och bussar var Italienregistrerade. Några pojkar som fördrev väntan med att sparka fotboll tittade frågande på mig när jag inte visste.
"Vi ska till Medogorie där den heliga modern brukar uppenbara sig." Medogorie visade sig vara en bergsby fullproppad med bussar, bilar, pilgrimer, butiker med heliga souvenirer, en stor kyrka mitt i byn och diverse vägskyltar till heliga platser. Nu har jag läst på och vet att här såg några ungdomar 1981 den heliga modern som en ljusgestalt. Bara några dagar senare kom tusentals katolska pilgrimer och numera har platsen mer än en miljon besökare per år.
Dit har jag tänkt att återvånda, mest för att människor med hängiven tro är fascinerande. Maria kommer nog inte att uppenbara sig för mig och inte kommer jag nog heller att sammanstråla med den spanske kungen fler gånger. Men andra oförutsedda händelser kommer säkert att ske under kommande upptäcktsfärder på Balkan.