NY BOKDet skadar inte att vara bitter
Saker jag och min sambo tyckte olika om
NorstedtsIbland så uppstår litteratur på konstiga sätt. Den här romanen kom till genom en blogg (med samma namn) där författaren mest behövde ventilera sina tankar från ett mycket turbulent samboskap. Sabina Strand skildrar i korta betraktelser sitt förhållande med en man som egentligen inte vill leva i en parrelation, som vill ändra på henne och inte vill behålla deras gemensamma ofödda barn (hon vill behålla det, han vill göra abort, han vinner, same old, same old).
Sabina Strand har en underliggande sarkasm i sin ton. Det är tydligt att Sabina Strand är bitter, och det skadar inte boken, snarare tvärtom. Sabina Strands före detta är en man som försöker förändra henne, är otrogen och gör slut genom att ringa från "landet" och säga att det är slut. Han flyr landet också. Medan Sabina gråter och gråter så ställer han sig frågande till varför hon är så ledsen, på samma sätt som han kunde irritera sig på att hennes tonårsdotter inte stängde sin dörr ljudlöst, och att Sabinas karriär inte gick som han ville (eller sin egen heller för den delen).
Kort sagt, han är kontrollerande och har brutit ner henne totalt. Till barn säger man alltid att ord sårar mer än våld, för smärtan av ett slag försvinner. Här ser vi att mental misshandel är minst lika effektiv som fysisk och att hon borde ha anmält honom. Eller skrivit ut hans namn så vi kunde skicka brev till honom och förklara vilket spån han är och att ingen skulle vilja bli ihop med honom igen,
Just formen som boken är skriven på känns väldigt uppfriskande, små korta fristående betraktelser. Dessutom så förekommer små illustrationer av Ingela Pettersson Arrhenius, som även gjort omslaget, som förhöjer läsningen. Bloggböcker har den fördelen att de är korta och intensiva, eftersom författarna kan konsten att behålla en läsare med texter som skapar ett merbegär. Precis så är den här boken, man vill bara fortsätta, men när man inte orkar längre så kan man helt enkelt låta bli att läsa nästa istället för att vänta på ett nytt kapitel. Jag tror sånt här är bra för litteraturen, det ger den en kort och intensiv känsla, istället för något långdraget och tråkigt. Jag tror att litteratur behöver bli mer lättillgänglig, och att sådana här böcker är ett steg i rätt riktning.
Så jobbar vi med nyheter