Nobelpristagarens verk svåra att hitta

Den rätta radiokanalen är inrattad och öronen på helspänn. Klockan är nästan ett och årets Nobelpris i litteratur ska strax presenteras av Svenska akademiens ständige sekreterare Horace Engdahl.

Harold Pinter. Kontroversiellt eller inte - en halvskräll var det i alla fall. Pinter gav 21 gånger pengarna gav  hos ett stort spelbolag.

Harold Pinter. Kontroversiellt eller inte - en halvskräll var det i alla fall. Pinter gav 21 gånger pengarna gav hos ett stort spelbolag.

Foto:

Kultur och Nöje2005-10-14 00:25
På Hultgrens bokhandel i Västervik väntar Lars Carling med spänning och en from förhoppning om att årets pristagare ska vara kommersiellt gångbar.
- För mig som jobbar med att sälja böcker är det kul om det är någon som folk vill ha.
Senast det hände var 1999 då Günter Grass fick priset. Vem som blir pristagare tycker Lars Carling inte är lönt att gissa i förväg, men han bedömer chansen att pristagarens böcker ska finnas i bokhandelns lager är ganska liten.
- Sannolikheten att vi har något hemma är inte 50/50 utan snarare 30/70.

Lars Carling skruvar upp ljudet på radion. Nu närmar det sig. P1:s Kulturradion ligger i startgroparna och sorlet i Börshuset där priset tillkännages är förväntansfullt.
Horace Engdahl lägger handen på dörrhandtaget och stiger ut i rampljuset inför det samlade pressuppbådet.
- Nu kommer han, konstaterar Lars Carling.
- Nobelpriset i litteratur år 2005 tilldelas den engelske författaren Harold Pinter som i sina dramer frilägger avgrunden under vardagspratet och bryter sig in i förtryckets slutna rum, säger Horace Engdahl och Lars Carlings ögonbryn far upp i pannan.
- Jag får se om jag har något av honom, säger han och sätter sig vid datorn.
Han erkänner att dramatikern Harold Pinter inte är ett namn som klingar särskilt bekant.

Pinters böcker måste beställas hem, men Lars Carlings försök att ta reda på om böckerna finns på förlagen stöter på patrull.
- Problemet när jag går in i de kommersiella databaserna är att det finns ingen dag på året som de är överbelastade utom den i dag.
Han konstaterar ändå snabbt att några Nobelprisdramer inte finns i lager.
- Jag har ingenting hemma av honom och frågan är om det finns något tryckt.

Om något svenskt förlag har rättigheterna till Harold Pinters verk och det finns översättningar kan hans böcker finnas ute i handeln om tre-fyra veckor. Men efter ytterligare en sökning i databaser tror Lars Carling att det inte finns särskilt mycket av Harold Pinter tillgängligt.
- Det blir nog ingen rusning i eftermiddag, konstaterar han.
Harold Pinter
Harold Pinter föddes i Londonförorten Hackney för nästan på dagen 75 år sedan. Pappan var av judisk börd och de antisemitiska strömningar Pinter fick uppleva före andra världskriget har påverkat hans dramatik, uppger han själv. Efter en tre år lång evakuering från bombningarna av London började han spela skolteater och Pinter inledde sin teaterkarriär som skådespelare.
Som dramatiker debuterade han 1957 med The room, som han enligt vissa uppgifter skrev på bara en vecka. Den följdes samma år av The birthday party och The dumb waiter. Det stora genombrottet kom 1959 med The caretaker, Fastighetsskötaren, som för några år sedan sattes upp i en kritikerrosad version på Stockholms stadsteater i regi av Thommy Berggren.
Sammanlagt har han skrivit ett 30-tal pjäser. Den senaste, Remembrance of things past, kom 2000. Pinter har också skrivit över 20 filmmanus, varav det mest kända är bearbetningen av John Fowles roman Den franske löjtnantens kvinna.
Svenska Akademien påpekar i sin bakgrund till pristagaren: "Pinter återförde teatern till dess elementära grund, det slutna rummet och den oförutsägbara dialogen, där människor är utlämnade åt varandra och förställningen brister. Med ett minimum av intrig springer dramat fram ur replikväxlingens maktkamp och kurragömmalek."
Thommy Berggren, som satt upp flera Pinterpjäser, bland annat The homecoming, Hemkomsten, på Dramaten med Allan Edwall, var inne på samma linje förra året då Fastighetsskötaren sändes av SVT.
"Pinters idé är att pratet är en permanent rökridå för vår nakenhet. Hans rollfigurer får inte tappa masken, de får inte visa sig. Hans pjäser är ett slags krig där personerna hela tiden försöker komma åt varandra. De måste spelas rent, naket och närvarande - spelas det falskt rör man till allting."
"Jag känner att Pinter uppmanar oss att visa vår fulla respekt mot dem som inte har något att säga", förklarade Berggren för Dagens Nyheter. (TT)
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!