När fotbollsspelarna kunde tala

För tio år sedan kom ?Drömelvan? ut, en intervjubok med elva brittiska fotbollsspelare som alla hade sin storhetstid på sjuttiotalet. Boken blev en succé och sålde slut på nolltid. Nu har den kommit i en ny upplaga. TT Spektra fick en pratstund med författaren och journalisten Petter Karlsson, som skrivit ?Drömelvan?.
Året var 1994. Sverige gick till semifinal i VM, Tomas Brolin stod på höjden av sin karriär, Golden Goal var inte uppfunnet och Arsenal spelade tråkig fotboll. Och så kom ?Drömelvan? ut; en intervjubok med elva avdankade brittiska fotbollsspelare. Den sålde slut på rekordtid och blev inom kort en milstolpe i svensk fotbollsjournalistik.

Nu kommer ?Drömelvan? ut igen, med samma intervjuer, men nytt efterord av författaren Petter Karlsson, uppdaterade biografier och illustrationer av ?Åshöjden?-tecknaren Reijo Stävenborg.
Man kan fråga sig varför fotbollsspelare som hade sin storhetstid för över trettio år sedan fortfarande fascinerar.
? En bra historia är ju alltid en bra historia. Vissa av de här händelserna är ju makalösa egentligen, säger författaren och journalisten Petter Karlsson, som skrivit ?Drömelvan?.
Betyder det att dagens fotbollsspelare är tråkigare?
? Ja, det har de blivit. Och vad det beror på kan man ju diskutera. Förr var de original, men nu är de kopior. Jag tror pengarna spelar roll: ?don?t fuck with your sponsor? ? det är ju lite så. Det står miljonkontrakt på spel nu hela tiden. Det gjorde det inte då, de tjänade egentligen inga pengar.
Är det rentav så att tråkigheten är en förutsättning för att vara fotbollsspelare idag?
? Ja. Titta på världens största idrottsmän. Det är inte de du skulle vilja vakna upp med varje morgon i sängen. De är ju kul att träffa en stund. Men de är ju så professionella att de blir tråkiga. Tänk att gå på krogen med en elitidrottsman! Han eller hon går ju hem klockan halv tio för att sova.
Men finns det ingen nu aktiv fotbollsspelare som skulle platsa i en ny ?Drömelvan??
? Hade du frågat för en sju-åtta år sedan hade jag ju svarat Cantona; en galning som skrev märkliga poem om måsar och som gav sig ut i publiken för att kicka ner stygga fans. Men Zlatan ligger ju och nafsar. Han är en sån man älskar och hatar, från att han åkte taxi ner till Norrköping för att köpa kebab, till klacken mot Italien. Samtidigt är han ju en skitsnäll pojk, i alla fall när jag har träffat honom.
Du beskriver i ditt nya efterord hur mycket fotbollen förändrats de senaste tio åren - hur ser den ut om ytterligare tio år?
? Ingen skugga över Assyriska, men när man börjar välja vem som ska få spela i Allsvenskan efter deras ekonomi, då börjar det lukta NHL. Att man skapar en liga där man inte kan ramla ur, bara man har pengar. Sportens hela idé är ju att man kan gå upp och ner i divisionerna.
Så du är pessimist?
? Jag ser en framtid där ekonomin tar över, jag ser en framtid där matcherna avbryts för reklamavbrott. Och det kan man ju tycka vad man vill om. Fast samtidigt får jag ju mitt Premier League rakt in i vardagsrummet nu, så var det inte förr.
Bokens undertitel är ?Det spelades bättre boll på Charlie Georges tid?. Men det stämmer väl inte?
? Nej. Men det var roligare fotbollsspelare på Charlie Georges tid. Och det berättades bättre historier på Charlie Georges tid. För säga vad man vill om Thierry Henry, men han är ju inte mannen som man tillbringar fem timmar på puben med.