Musikalisk lindans längs klassiska toner

Unga musiktalanger är det gott om, ja vimlar av. De dominerar svenska dagspressens nöjessidor. Obs - när det även handlar om ung musik. Unga talanger som ger sig på klassiska toner är sällsynta. Men i går kväll fick Västervikspubliken uppleva detta. Kammarmusikföreningen "con amore" hade bjudit in den unga, mångfaldigt prisbelönta amerikanska pianisten Mimi Kim till en konsert i Tingshuset. Tingssalen fylldes till sista plats.Bakgrunden är denna: när ytterligt begåvade Mimi var 9 år blev hon Eva Pierrous elev i USA. När hon fyllt 18 rådde Eva Pierrou henne att gå vidare i sin utbildning till konsertpianist. Så dags återvände ju Eva hit. Men Evas tid med Mimi var de verkliga formåren!Nu är Mimi 26. Att då få möta henne som fullvuxen konstnär, det måste vara en sagolik upplevelse. För Eva, menar jag. Och så blev det för oss alla som satt där i Tingssalen.Mimi Kim inledde med två ensatsiga Sonater av Domenico Scarlatti. Lekfull 1700-talsmusik. Redan då började vi ana höjden hos unga Mimi. Bredden och djupet fick vi bekanta oss med direkt i konsertens andra inslag. Det var Mozarts tionde Pianosonat som han komponerade i samma ålder som Mimi lever i nu. Detta gjorde upplevelsen extra levande. Den balans, det temperament, den klassiskt säkra artistiska lindans som hon lyfter ur flygeln tog oss rätt i hjärtat.Inte minst därför blev mötet med henne i nästa verk helt annorlunda: en Pianosonat från 40-talet av amerikanen Aaron Copland (han gick bort först som 90-åring 50 år senare!)Åter i USA efter studier i Paris på 20-talet tyckte Copland att hans musik blev alltför europeisk och började peta in jazzelement för att nå "American Sound". Men den här Sonaten är renhjärtat coplandsk utan några konstiga sneglingar. Men vulkanisk är den. Och visst låter det ibland som amerikansk president-svada när det drar åt fortissimo. Alla dessa växlingar mellan högdramatik och lågmäld eftertänksamhet behärskar Mimi Kim i sitt spel. Vi häpnade över en så ung mognad.Konsertens sista nummer var 1800-talsmusik, Franz Liszts h-moll-Sonat. Den hann jag inte höra. Men övertygad att Mimi Kim överlägset även tolkade sådana romantiska toner, det är jag.Till sist ett tips till dig som missade fredagskonserten. På söndag kväll i Västra Eds kyrka (kolla i torsdagstidningen!) spelar åter Mimi Kim. Någon slump är det inte. Förutom att vara con amores ledare är ju Eva Pierrou en av Norra Pastoratets kantorer!