Sociala medier är som bekant ett fenomen som har växt sig otroligt stort och mäktigt de senaste åren.
Jag själv är en stor konsument och är inne på både Twitter och Facebook nästan ohälsosamt många gånger om dagen. Framför allt Twitter har fångat mitt hjärta, det är en fantastisk källa till både underhållning, nyheter och allmännyttig information.
Nu tänker ni säkert: varför nämner han inte Instagram – den sista pusselbiten bland de tre giganterna inom sociala medier?
Det gör ni rätt i att tänka. Men faktum är – håll i hatten nu – att jag inte har något konto där. Det måste vara jäkligt sällsynt, jag vet faktiskt bara om en person mellan åldrarna 20 till 27 i Västervik förutom mig som inte använder Instagram (Filip heter han förresten, skön och snäll kille).
Jag minns inte exakt när fotodelningsprogrammet slog igenom på bred front, men för runt tre år sedan är väl ingen orimlig gissning? Jag kände då inget sug av att ansluta mig till den redan då stora skaran användare, men tänkte: suget kommer nog i sinom tid och då får jag väl ladda ner appen.
Att snabbt ta till mig nymodigheter har nämligen aldrig varit min starka sida. Jag harvade länge runt med en gammal Sony Ericsson Walkman när alla andra hade flashiga smartphones. Jag laddade länge ner musik från diverse program innan jag började bruka Spotify. Och för bara två veckor sedan skaffade jag Swish – detta trots att jag fick se hur briljant det systemet är för att föra över pengar kompisar emellan redan i somras.
Ni märker: trots min långsamhet så slutar det alltid med att jag tar rygg på majoriteten.
Instagram verkar bli undantaget som bekräftar regeln.
Jag kan väl erkänna att jag, på andras mobiler, några gånger har tagit mig en tjuvtitt på Instagram. Det har varit allt från bilder på folk som har en weekend i London eller sitter med en kall pilsner till bilder på någon konstig maträtt eller en perfekt bild på ett ansikte som säkert måste ha tagit minst ett dussin försök att få till.
Alla foton med någon typ av ljusfilter. Och det har väl på det stora hela varit en okej upplevelse att se detta.
Men tillräckligt för att jag själv ska ge mig in i smeten? Nej, just nu klarar jag mig galant utan.
Jag kommer att stå emot Instagram ett bra tag till – men jag kan för den delen inte lova att det blir i hela livet.
Nu ska jag se efter vad Twitterflödet har att erbjuda.