Nu är våren här på riktigt. Solen skiner och humöret är lika strålande. Bortsett från att näsan snart börjar rinna och ögonen blir röda av den stundande polleninvasionen, så är det just nu bara en sak som grumlar mitt annars ganska ljusa sinne. Det handlar om presenter.För en sådan gravt fantasilös person som mig så har skivor, filmer och böcker varit ett säkert presentkort under hela min uppväxt. Förr i världen kunde man helt enkelt smyga sig in till höga vederbörande och slänga en snabb blick i skivbacken eller bokhyllan, för att på nolltid få en hygglig överblick av vad som saknades i samlingen.Men ju längre in i Ipodens tidsålder vi kommer desto knepigare har det blivit. Genom internet kan man nu relativt smärtfritt ladda hem musik, film och ljudböcker. Om det görs på laglig eller olaglig väg låter jag vara osagt. Poängen är i alla fall att det för mig som potentiell presentköpare i princip är omöjligt att veta vad som finns på Ipoden eller datorn, bakom alla lösenord och brandväggar.Visst är Ipoden bekväm på många sätt. Det är ju i sanningens namn rätt skönt att slippa fastna i bussdörrarna med en kasse blandband när man ska åka till jobbet.För att inte tala om alla dessa AA-batterier man behövde släpa omkring utifall freestylen skulle tappa orken. Något den alltid gjorde lagom till favoritlåtens intro och strax innan den hemvändande bussen passerat Västerviks sjukhus. Jag har nästan glömt hur tunga de var.Ipoden är smidig, ända tills det är dags att köpa presenter. Så enkelt är det.Nu är det lyckligtvis min bror som fyller år. Han är trots allt en av de få som fortfarande uppskattar en bra skiva. En riktig skiva som man kan ta på, eller till och med hålla i handen. Gärna med ett kantstött och sönderläst texthäfte.Tyvärr brukar inte de välsorterade skivaffärerna trängas med varandra längs gatorna i de mindre städerna. Den enda utvägen är således att återigen kasta sig ut på nätet för att kunna lägga vantarna på något, vilket leder mig in på nästa problem.Av någon märklig anledning har jag alltid väldigt dåligt med pengar i slutet på månaden. Jag vet inte riktigt vad det beror på. Idag är det i alla fall fredag och till råga på allt även lönedag.Jag har alltså inte kunnat köpa något förrän nu, eftersom min plånbok i princip varit tom. Nu när jag äntligen har råd att beställa skivor så måste min käre bror envisas med att ha sin födelsedag redan på söndag.Skulle de aktuella titlarna finnas i lagret så är det rent fysiskt möjligt att ha skivorna i brevlådan två dagar senare. Kuggen är bara att postgången i det här landet som bekant inte fungerar fullt så effektivt under helgerna. Så i år får det nog bli en annan lösning.Min bror bor inte i Västervik. Först tänkte jag att det var tur eftersom jag inte ville att han skulle läsa den här krönikan. Sedan kom jag på att det inte spelar någon roll.Jag vet ju inte ens själv vad det blir för present.Kanske en Ipod?
