Lysande film med Persbrandt

Lysande. Mikael Persbrandt och Mimmi Benckert-Claesson i Simon Stahos svarta dramakomedi "Bang bang orangutang".     Foto: Bjørn Bertheussen

Lysande. Mikael Persbrandt och Mimmi Benckert-Claesson i Simon Stahos svarta dramakomedi "Bang bang orangutang". Foto: Bjørn Bertheussen

Foto:

Kultur och Nöje2005-10-15 00:25
"Bang bang orangutang" är dansken Simon Stahos Absolute svensk filmelit 2 - den första var "Dag och natt" (2004), och där liksom här är det Mikael Persbrandt som går i spetsen för en sällsamt tung ensemble.
Det är som att rollbesättaren för "Bang bang..." har kastat pil på en lista av Guldbaggevinnare, faktiska eller potentiella: Tuva Novotny, Lena Olin, Jonas Karlsson, Börje Ahlstedt, Reine Brynolfsson, Shanti Roney... Börjar det räcka? OK, vi avrundar med Mona Malm, Fares Fares och, förstås, Michael Nyqvist.

Men det är Persbrandt som lyser som fullmånen bland denna uppsättning stjärnor. Han spelar Åke, en man som börjar på den absoluta toppen men som av en räcka tragedier sandblästras av livet ner till de absoluta grundbeståndsdelarna av en människa.
"Bang bang..." är en skoningslös "Deconstructing Åke", och Persbrandt bär sin smärta som den sista droppen vatten.
Precis som "Dag och natt" utspelas "Bang bang" i en bil, och precis som "Dag och natt" består den av en räcka scener som var för sig skulle kunna vara en kortfilm - av varierande kvalitet. Några av scenerna, där Persbrandt spelar mot Brynolfsson, Fares respektive Roney, är bättre än något annat svenskt du kommer att se på bio i år. Andra håller lägre klass; "Bang bang..." är, precis som "Dag och natt", inte en helgjuten historia.

Men det är omöjligt att slita blicken från Mikael Persbrandts Åke där han febrigt styr sin bil genom jämmerdalen medan livet rammar honom från alla håll. Han är som två Scorsesefigurer i en, den patetiske Rupert Pupkin i "King of comedy" och den dödlige Travis Bickle i "Taxi driver", och in i det sista hålls publiken i ovisshet om vem av dem som slutligen tar hans själ i besittning.
Men framför allt framstår Åke som ett offer för den bottenlösa driften att älska. Den apa som ligger närmast till hands är inte orangutangen, utan kärleken är snarare en King Kong som lyfter upp honom i kragen, bollar med honom och hotar att uppsluka honom helt men som han ändå utsiktslöst, men så djupt mänskligt, envisas med att återvända till.
PÅ FILM
<BR><STRONG>Titel:</STRONG> Bang bang orangutang.<BR><STRONG>Medverkande:</STRONG> Mikael Persbrandt, Tuva Novotny, Lena Olin med flera.<BR><STRONG>Regi:</STRONG> Simon Staho.S<BR>peltid: 1 tim 46 min.<BR><STRONG>Censur:</STRONG> 7 år.<BR><STRONG>Betyg:</STRONG> ++++&nbsp;
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!