Lovande lovsång i Sankt Petri

Kyrkan blev fullsatt. Många kom nog ihåg Kent Sjöbergs liknande besök för tre år sedan och var vissa om en ny framgång. Då som nu handlade det om lovsång. "Lovsångens dag" var ju dagens namn. Över hundra sångare från Tjustbygdens kyrkokörer ställde upp. Programmet var däremot inte så kyrkligt. Den delen är inte heller Fred Sjöbergs huvudfält, även om hans egen kör, Örebro Kammarkör, också har gjort sig känd med förnäm kyrkosång, bland annat i P2, till exempel med Bachs Johannespassion.

Här i Västervik anslog kören lovsångstemat direkt i första numret, Harold Arlens sköna "Over the rainbow" ur Trollkarlen från Oz. Det kändes rätt igenom hur tända körsångarna var. Och hur avspända de blev efter varje "tändning", i övertygelsen att de nått så högt som var meningen. Sopranklangen strålade!
Tjustpastoraten har en rad av kloka körledare. Men ibland har kyrkan ändå engagerat krafter utifrån. Både för att krydda en konsert men även för att inspirera ledandet.
Gospeldirigenter är en sådan kategori. En gospeldirigents mål är att lyfta sången bortom kompositörens avsikt. Fred Sjöberg är av annat slag. Hans mål är att få alla sångarna att verkligen tränga in bakom noternas hemligheter, att skapa precis det som tonsättaren tänkt sig. Och han lyckas, även med så pass okända röster som han ändå möter i Västervik.

Förresten är han inte bara en stark körhövding. Tenorsolist är han också och demonstrerade den delen av sin konst vid tre tillfällen. Först i Benny Anderssons "Anthem" och snabbt efteråt i en siciliansk kärleksvisa av Ernesto de Curtis. Och det blev faktiskt en riktigt äkta italiensk belcanto-version.
Operakörer är ett av Fred Sjöberg favoritområden. Här fick vi höra fyra. "Smideskören" ur Verdis Trubaduren kom först och angav tonen - även om det lät en aning tunt hos tenorerna. "Brudkören" ur Wagneroperan Lohengrin blev nästa. Och så "Kören av bröllopsgäster" ur Donizettis Lucia di Lammermor. En mäktig avslutning på konsertens operadel formades med "Fångarnas kör" ur Verdis Nabucco.
Att det var roligt, rejält uppiggande för kyrkosångare att få ge sig på opera, den känslan strömmade ut över hela kyrkan.

Konsertens andra akt blev lugnare. "Stilla sköna aftontimme" av dalakompositören Nils Lindberg, "Nu är din segertimma" av pingströrelsens Karl-Erik Svedlund innan finalen närmade sig och Kent Sjöberg för tredje gången tog ton som solist. Det var i norrmannen Rolf Lovlands intensiva "You raise me up" där solistrollen dominerar utan att kören ändå skyms. Just balans av det slaget är, tycker jag, en av Kent Sjöbergs speciella talanger.
Applåderna stormade kyrkorummet. Extranummer? Naturligtvis - genom en repris på "Anthem". Avskedshälsningen till Kent Sjöberg blev att det inte får dröja hela tre år innan han kommer till oss igen.

Om du läser detta på måndagsmorgonen kan du veta att just då landar Kent Sjöberg i Singapore. Inte med sin egen kör men för att vara med i en jury vid en stor internationell körtävling.