När blir man vuxen? Blir man någonsin det? Är det när du föredrar att lyssna på P1 i bilen före någon skrikande pajas i P3? Är det en ålder, intressen, ekonomi, värderingar eller dina hobbys?
Under många år har jag funderat på vilket intresse som skulle kunna bli en potentiellt livslång hobby för mig. Matlagning? Inredning? Golf? Ju mer jag bryter ner ämnet, ju mer fundersam har jag blivit. Men så hände det, för bara några veckor sedan, framför ett avsnitt av antikrundan. På tv:n visades en oljemålning av Lars Lerin från Värmland.
Strax efter jag fick se denna tavla började jag titta mig runt i min egen lägenhet och väggarna som avgränsar mig från mina grannar. De är relativt tomma. Det är då det går upp för mig att konst skulle kunna bli min stora hobby. Det är ett livslångt projekt med en visuell utmaning och tillfredställelse som skulle kunna bli en dekorativ hobby.
Där efter frågade programledaren ägaren av tavlan hur mycket han betalade för den. Mannen berättade att han köpte tavlan för ungefär tjugo år sedan och han betalade runt tusenlappen för den. Programledaren berättade lite om konstnären och att han var känd för sina akvareller av ödehus, sedan fick han värderingen
35 000-40 000 kr. Både jag och ägaren av tavlan blev jätteglada. Mannen för värdet av tavlan, jag för informationen om konstnären som jag givetvis googlade direkt och fann massor av intressanta tavlor.
För egen del pratar jag inte om att gå ut och köpa en Picasso för en förmögenhet. Inte konst i den meningen att det behöver vara dyrt eller anmärkningsvärt på något sätt, mer att jag ska tycka om den och förhoppningsvis den ska gilla mig tillbaka. Med det menar jag att om man har tur kanske man någon gång i livet lyckas pricka en konstnär som kommer bli stor. Risken är väldigt liten, men den finns där och det är min smak som avgör. Det är liten extra nervkittlande.
Mitt yrke är på tidningen är som fotograf, med andra ord ett naturligt kultur- och bildintresse. Men det är inte bara tavlan som lockar, det är även utflykterna, jakten, auktioner och utmaningen. Lägg därtill gallerier och museum bara för kunskapen, allt lockar.
Mitt öga dras i dag lite mer åt det moderna hållet som popkonst och samhällsskildrande konst. Med andra ord mer arkitektur, fotografi och grafisk konst än djur och poetiska solnedgångar.
Hittills har jag inte köpt en tavla, men jag har gått med i konstklubben på jobbet och har nu börjat hålla utkik efter nästa stora Andy Warhol, Roy Lichtenstein eller Julian Opei.