Livsfarlig dans med Döden

Erica tror att hon lever ett lyckligt liv med sin Tom, men sen gör han slut och det visar sig att han serverat henne en hel rad lögner. I sin förtvivlan dricker Erica sig redlöst berusad och när allting är som värst vid 4-tiden på morgonen överraskas hon av att det ringer på dörren.
Det är Döden som kommer på visit. Fast han säger att han har gått fel och egentligen skulle till hennes granne. I sitt bedövade tillstånd reagerar Erica inte särskilt mycket utan visar honom rätt i stället.
Men Döden återvänder och han och Erica inleder ett förhållande. Ganska komplicerat visar det sig och följderna av att slå följe med Döden är rent av fatala.

Det kunde varit rakt igenom svart, men berättelsen om Erica och Döden är stundtals så dråplig att jag skrattar högt. Här ryms humor, visst allvar och funderingar kring de stora frågorna om religion och vad som händer efter döden mellan samma ärtigt formgivna romanpärmar.
En bok lika absurd som den verkliga tillvaron tilltalar mig verkligen. Och bara tanken på att Döden under sin kåpa bär svarta jeans och svart polo som en annan kulturjournalist på någon storstadstidning (Maria Ernestam är faktiskt journalist) känna ganska pikant. Liksom att han brygger helt fantastiskt kaffe - däremot är Döden faktiskt inte särskilt förtjust i caipirinha, men det är å andra sidan Erica.