Lippi målar för att han måste
Oljemålningar med inspiration från Dubrovnik, konstnärens födelsestad vid Adriatiska havet visas just nu på Västerviks museum.
Nionde symfonin. En målning av Lippi i olja och blandteknik från utställningen "Dubrovnik som inspiration". Pojken på den högra bilden är en detalj från den stora tavlan. Foto: Matilda Ahl
Foto:
- Jag kopierade Van Goghs "Solrosor". Men sedan har jag varit tvungen att göra andra saker för att leva, säger han.
Ahmet gick en arkitektutbildning, men han har även studerat konsthistoria, teckning och akvarellmålning vid arkitektiska fakulteten i Sarajevo.
Han arbetade i byggnadsbranschen och hans firma specialiserade sig på att renovera gamla byggnader. Intresset för vackra gamla byggnader går igen i hans konst och många tavlor har en byggnad av något slag i centrum.
- Jag använder gärna byggnader och havet som motiv, det jag har sett under min uppväxt. Jag växte ju upp vid Adriatiska havet.
- Men det jag målar är inte bara hus. Målar jag en kyrka så är det en inre bild av kyrkan. Det finns spår av någon upplevelse och en stämning i bilden.
Bilden av Dubrovnik är både kärleksfull och tragisk. I målningen han kallar nionde symfonin gömmer sig en liten pojke från någon eller något. Man kan se honom skymta fram bakom ett fönster med galler som en liten detalj i bilden.
- Det här är inte en bild som man målar varje dag. Jag har använt mig av olika tekniker och byggt ett bild. Huset som pojken gömmer sig under är vad vi kallar för "den sista viloplatsen". När någon dör får de ligga här för att de sörjande ska få komma och lämna blommor.
Men nyfikenheten vinner över rädslan för det som är utanför och pojken kikar ändå ut genom fönstret på sitt gömställe. Vad kommer att hända nu? Det är upp till betraktaren.
- Jag vill alltid få med något nytt, något som överraskar, och det kan man få med när man blandar tekniker.
Ahmet Kapetanovic har bott i Sverige i 15 år, och det har tagit lång tid att etablera sig som konstnär.
- Det är svårt att få ställa ut. Ibland hittar jag något ställe men då vill de inte ha mig och jag håller mig borta från de kommersiella gallerierna. Det är en annan stämning där och jag vill inte blanda min konst med blommande äppelträd.
Därför tyckte han att det passade bra när han fick chansen att ställa ut på Västerviks museum.
- Jag har också en dröm om att få använda en större lokal och göra mer än en utställning. Där skulle man även kunna ha olika objekt och kanske så att folk får prova på att måla själva. Men det kanske bara är en dröm.
Själv målar han för att han måste.
- Ibland får man inget för det, men jag är målare, jag måste måla. Så är det bara.Fotnot: Utställningen finns på Västerviks museum, på Kulbacken, fram till den 25 mars.
Så jobbar vi med nyheter