Lekkamrater i kyrkan

Olle Långström med sina blockflöjter och Patrik Karlsson med sin långhalsade luta bjöd på en ovanlig, riktigt spännande musiktimme i Gamleby kyrka på söndagskvällen.  Att Patrik turnerat flera gånger i USA berättades i lördagstidningen. På onsdag flyger han dit igen, för en ny treveckors turné. Att Olle lyckades locka honom till Gamleby var skickligt.

Olle Långström med sina blockflöjter och Patrik Karlsson med sin långhalsade luta bjöd på en ovanlig, riktigt spännande musiktimme i Gamleby kyrka på söndagskvällen. Att Patrik turnerat flera gånger i USA berättades i lördagstidningen. På onsdag flyger han dit igen, för en ny treveckors turné. Att Olle lyckades locka honom till Gamleby var skickligt.

Foto: Rune Engelbrektsson

Kultur och Nöje2010-03-17 00:00
Jo, lekkamrater, det kan man faktiskt kalla Norra Pastoratets organist, Olle Långström och söndagskvällens gästartist, Patrik Karlsson med sin långhalsade ärkeluta. För sådär tio år sen var de lärarkollegor i Fagersta, började samspela och lärde sig varann. Detta märks fortfarande och medverkar till den gemensamma höga nivån på spelet. Vad är det då för slags musik som passar deras ändå ganska udda instrumentmix? I äldre noter står det sällan vilka instrument det handlar om, så där är det ofta fritt fram. Och i vår tid finns det tonsättare och arrangörer som just inspireras av kombination luta-blockflöjt.Amerikanske Eric Schwartzs "Dust & Bones Disjunction" är ett sådant stycke, ett slags sorgarbete som växer till en vacker, musikalisk dialog.Vilken kombination som den unga 1700-talstonsättaren Anna Bon tänkte på, det vet ingen. Men lösningen ärkeluta och blockflöjt är så elegant, så stark att hennes Sonata nr1 blir konsertens mäktigaste avsnitt. Sonaten har tre, mycket olika satser. Därför extra rätt när Olle Långström sats för sats växlar från baryton- till tenor- och sopransax.Detta var också kvällens final på söndagskvällen i Gam leby kyrka. Men stämningen pekade tydligt på att extranummer var välkommet. Då blev det åter helklassiska toner - i nutida tappning: Bachs välkända såkallade "Arioso" ur 156:e Kantaten. Förresten kanske de enda toner denna kväll som kändes allmänt bekanta.Både Patrik och Olle spelade dessutom ut i egna solon. Och där vill jag särskilt nämna Olles "Elegi" som han skrev som 25-åring. I 12-tons teknik som trots sin känslokyla här väckte vårstämning. Inte minst när han lyckas få till rena ackord i sin blockflöjt!Norra Pastoratet har ju blivit känt som det mest musikaliska i vår landsbygd. I år har det dock varit ovanligt tyst hittills. Men den här kvällen kändes som en start, så titta noga i kommande torsdagars predikoturer! Och Patrik Karlsson kommer igen, i sommar,Ett litet råd till arrangören vill jag ändå komma med. Se till att de som vill berätta något får mikrofonhjälp. Svårhört mummel är ingen vinst. Alla har ju inte samma röstresurser som Olle Långström!
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!