Leken som blir allvar

Åtta vänner kommer till en idyllisk skärgårdsö för att fira midsommar. Där ska de skratta och leka. Men under ytan är det mycket som lurar och när de kommer på att de ska leka röda vita rosen bubblar allting upp.
Röda vita rosen går ut på att två lag tävlar mot varandra. Det ena laget gömmer en skatt som det andra ska hitta och på vägen dit är alla knep tillåtna - även de fula.
Nutid på ön blandas med återblickar och vännernas liv slingrar sig in i varandra. De trasslas ihop så att allting blir en enda röra av känslor och relationer som blev av - och sådana som inte blev.
Efter hand blir det allt klarare att allting kretsar kring Måns. Han är den hastigt självförbrännande sol som alla de andra kretsar kring. Som hotar att få dem alla att förkolna. Också Milla drar blickarna till sig. Som ormen i paradiset lockar hon med förförande skönhet och söker uppmärksamhet.
För vännerna är fallet oundvikligt när starka krafter sätts i rörelse.

Det är så mycket kärlek, åtrå och oförlösta känslor. Rädslor som får slå rot i det mörker som bildas då trauman förblir obearbetade. Smärtan stegras och frågan är om gänget kommer att splittras eller svetsas hårdare samman.
Skitstövlar visar förr eller senare sitt rätta jag men det är intressant att följa hur alla andra dras till dem. Det är en riktigt bra debut av Mariette Glodeck det här. En debut som till och med har ett eget soundtrack. Nästan varje kapitel inleds med några rader ur en sång och allihop är samlade i ett soundtrack i slutet av boken. Publikfriande? Ja. Ett mervärde? Definitivt!
Att läsa om hur vännerna tar sig "från pest till kolera. Med kärlek" är stundom smärtsamt, ibland roande. Men det bästa är teckningen av de trasiga människor som lyckas linda alla andra runt sina lillfingrar.