Kultursponsring - vad hände?
Debatten rasade för några år sedan: kultursponsring eller inte? Sedan blev det tyst. Men nu har regeringen ändrat attityd till sponsring av kulturen. Vissa fruktar att det förebådar en neddragning av de statliga medlen.
Kulturhuset 2001. Kulturhuset köpte en hel utställning av Ikea 2001, vilket också väckte massiva protester.
Foto:
Sedan dess har ämnet legat lite i träda. Tills nu: i senaste kulturbudgeten flaggar kulturminister Leif Pagrotsky för att kultursponsringen bör öka.
- Det är ett trendbrott. Nu vill man inleda en dialog mellan kulturlivet och näringslivet, med målsättningen att kultursponsringen ska öka. Så skulle Ulvskog aldrig skrivit. Det är en helt annan stämning nu, säger Mikael Strandänger, vd för Föreningen kultur och näringsliv, en lobbyorganisation som verkar för ett ökat utbyte mellan kultur och näringsliv.
- Jag har tagit det här initiativet i budgetpropositionen för att i dialog med kultur- och näringsliv förbättra förutsättningarna för sponsring, säger kulturminister Leif Pagrotsky till TT Spektra i en kommentar via e-post.
- Ett ökat samarbete mellan kultur och näringsliv kan vara nog så viktigt också ur andra aspekter än rent ekonomiska. Jag tror att man tillsammans kan nå nya besöksgrupper, kommunicera på andra sätt än tidigare och inte minst, göra stora ömsesidiga kunskapsutbyten mellan branscherna.
Regeringens positiva attityd till kultursponsring väcker också vissa farhågor, menar Mikael Strandänger.
- Möjligtvis kan det vara en varningslampa för att de kommer att dra ner kulturbudgeten ännu mer. I alla fall är det nog många som tolkar det så. Och det vore tragiskt. Ska vi hålla en bra nivå på våra kulturinstitutioner, så behövs både sponsorpengar och statliga medel.
Enligt Leif Pagrotsky kommer detta inte att ske.
- Jag vill understryka att sponsring inte ska ersätta den grundläggande statliga finansieringen, utan ses som en positiv komplettering.
Men en kortare rundringning till några av våra kulturinstitutioner visar inte på någon större oro.
- Är det så att man har tankar på att dra ner på de statliga medlen, då är det väl bra att vi hittar alternativa finansieringssätt tidigt. Man kan inte sätta sig ner som ett litet barn och grina och säga att man vill ha mer pengar, säger till exempel Lars Skoghäll, museichef på Örebro läns museum.
Det är oklart hur mycket kultursponsringen egentligen har ökat de senaste åren. De undersökningar som gjorts pekar åt olika håll, mycket beroende på att ämnet är svårdefinierat.
- Jag tror att det har ökat långsamt. Men inte på det sätt som man trodde att det skulle öka för fem år sedan, säger Mikael Strandänger på föreningen Kultur och näringsliv.
Varför har det gått så långsamt?
- Näringslivet är konservativt. Det är enkelt att förstå idrottssponsring. Det är mer som att göra reklam, man får ut sitt varumärke. Men kultursponsring är mer ett sätt att associeras med en verksamhet, att bygga relationer. Det är mer komplicerat.
Men en sak kan man i alla fall sluta sig till: fadäser som Sonys utställning på Moderna museet har inte förekommit. Man verkar ha lärt sig var gränserna går. Strukturerna verkar ha satt sig, i alla fall hyfsat, menar Mikael Strandänger.
Och hur ser du på de kommande fem åren?
- Hämskon har varit att det offentliga har varit misstänksamt. Och det har inte smakat bra i munnen på näringslivet. Men nu, med den här nya politiken, tror jag det blir ett närmande mellan näringsliv och övrigt samhälle. Vilket bäddar för att kultursponsringen kommer att öka.Fotnot. 1980 gick IBM och American Express in och sponsrade Moderna Museet. Det var den första kultursponsringen i Sverige. Enligt en undersökning som Temo gjorde i våras, står sponsring av kultur för cirka sju procent av den totala sponsringskakan.
Så jobbar vi med nyheter