Killarna har fått sin antologi

1999 så kom den svenska feminismens praktverk Fittstim ut, och slog ner som en bomb i Sverige. Feminism blev trendigt och alla partier förutom kd var feminister, den stora feministvågen slog till i Sverige och kvinnokampen fick nya vingslag. Nästan tio år senare kommer Pittstim, en antologi skriven av unga killar om hur det är att vara ung kille idag. I Fittstim skrev skribenter som Linna Johansson (f d krönikör på expressens ledarsida), Belinda Olsson (journalist på Aftonbladet och programledare), Linda Norrman Skugge (idag Linda Skugge, vd för vulkan.se och f d krönikör i Expressen), Jonna Bergh (i dag Jonna Bergh Wahlström, chefredaktör på Glamour) och Liv-Marit Bergman (i dag känd under artistnamnet Marit Bergman). De skrev texter som gjorde stort intryck på en hel generation och blev ett slagträ i kampen för jämställdhet. I Pittstim så skriver skribenter som Inti Chaves Perez (programledare i P3), Zanyar Adami (Gringo), Andrev Bergström (journalist på Aftonbladet), Farao Groth (programledare för SVT:s Böglobbyn) och Gustav Fridolin (f d riksdagsman för Miljöpartiet, idag journalist på Kalla fakta). Det är lite större brist på förebilder i Pittstim, de flesta skribenterna är helt okända för gemene man, i Fittstim så skrev 90-talets största medienamn och blev förebilder för sina läsare. Texterna i Pittstim lägger sig bara på ytan och gör inget intryck i läsaren, det hela känns som en pekoral, en dåligt gjord karikatyr. Det enda som boken lyckas behandla är homofobi och att växa upp som homosexuell. Men mansbilden innehåller så mycket mer än bögskämt och homosocialism. Donny Hedlund försöker ge sig på ätstörningar och skönhetsideal. Men som så många andra i boken så känns hans bidrag som hämtat ur en skönlitterär bok. Istället för att som i Fittstim ha ett direkt tilltal som slår läsaren i solarplexus så har majoriteten av skribenterna i Pittstim vald ett mer pretentiös anslag med ett skönlitterärt språk hämtat från vilken nutida svensk diskbänksrealismroman som helst. Det är inte till Pittstims fördel, istället så tappar man fokus. Skribenterna borde ha lagt ner mer fokus på sitt budskap och haft ett mer tydligt tilltal istället för att distansera sig bakom sitt språk. Pittstim kommer antagligen snart att bli bortglömd, och medan Fittstim är slut hos förlaget så kommer Pittstim att hamna i reabackarna. Till unga killar rekommenderar jag läsa Fittstim, den säger mer om hur en jämställd värld bör se ut, och betydde mer för mig i min ungdom än vad Pittstim någonsin kommer att betyda för en ung kille.