Kärlekssånger med mycket humor och värme

Att Ronny Erikssons och Anna-Lotta Larssons relationsdrama Kärlekssånger gick hem hos publiken, som på påskdagskvällen fyllde Bryggaren till nästan sista plats, var det ingen tvekan om. Skratten blev många och igenkännande.
Dramats två huvudpersoner; mannen, en rockmusiker som ofta befinner sig på turné och som börjar känna att 50 plus inte är den ålder när attraktionskraften står på topp, frun som under långa ensamma kvällar har börjat fantiserar om att en uppfräschning av sovrummet kanske skulle sätta ny fart på det stagnerade kärlekslivet. " Allt har blivit så gammalt och invant att det nästan känns som incest när vi kryper ner i sängen tillsammans" är en av hennes slutsatser.
Att de, trots 30 års äktenskap, inte riktigt talar samma språk framgår tydligt. Exemplen på att det finns vissa skillnader i hur kvinnor och män ser på relationer belyses på ett mycket träffande sätt i en av Ronny Erikssons många kommentarer. "Jag brukar läsa min frus dagbok för att se hur vi har det".

När frun meddelar att hon träffat en annan, salsaläraren Ernesto, rasar hans värld. Raden av olyckor och sjukdomar som kan drabba honom som följd av sveket och som kommer att få henne att ångra sig, framför Ronny i en hjärtknipande sång.
Försöken han gör för att finna tröst på den öppna markanden, i form av Stadshotellets bar, visar sig inte vara så framgångsrika. "Det känns som att gå på loppis, en massa begagnade saker som inte skulle passa ihop med något av det som redan finns"

Efter några månader görs trevande försök till återförening. Duetten med temat: "Jag älskar dig din jävel och jag hatar dig min vän" säger en del om stämningsläget.
Det blir en återförening och i den positiva tonen i slutsången "Du och jag vi känner ju varann" kunde nog många av paren i salongen känna igen sig.
Förutom många goda skratt och tänkvärda slutsatser kunde också publiken njuta av mycket skön sång, framför allt i Anna-Lotta Larssons solonummer.
För musiken som ackompanjerade svarade Martin Tallström på gitarr och Benneth Fagerlund piano. Arrangör för föreställningen var Benneth Fagerlund Musik AB och Västerviks teaterförening.