Kalmars historia hittades på havsbotten
Slottsfjärden vid Kalmar slott var en skattkammare. När den torrlades på 1930-talet hittades 32 000 arkeologiska fynd. De finaste exemplaren finns på Historiska museet i Stockholm men ska nu till Kalmar där de för första gången får en egen utställning.
Hansastad. De arkeologiska fynden från slottsfjärden vid Kalmar slott visar ett stycke kulturhistoria. Importerat matgods från Tyskland och Danmark var till för stadens borgare.
Foto:
- Det är det största fyndet i Europa, säger han.
På 1950-talet togs föremålen till Historiska museet i Stockholm i ett, som Lars Andersson uttrycker det, "obevakat ögonblick". I dagarna körs ett urval av dem till Kalmar. Efter utställningen ska de tillbaka till Historiska museet. Men slottschefen har en dröm om att få återbörda sakerna till Kalmar.
- Det skulle inte vara i vägen att ha en permanent utställning.
På Sveriges nationaldag, 6 juni, öppnar "Slottsfjärdens hemligheter" som pågår till oktober. Det blir dock ett urval ur den digra samlingen.
Lars Andersson säger att de mest spektakulära fynden är keramikföremålen, som är både skärvor men också intakta saker. Skärvorna kan vara gods som kalmariterna tröttnat på och slängt i vattnet. De hela föremålen har förmodligen trillat överbord - från båtar som fraktat dem - och landat i den mjuka gyttjan. Det är importerade krukor, dryckeskrus, dryckeskannor och andra kärl i stengods och lergods som troligen kommer direkt från fabriker i främst Danmark och Tyskland. Kalmar ingick i Hanseförbundet och var en betydande handelsstad vid Östersjön. Hamnen trafikerades flitigt från år 1200 till 1650.
- Om man gräver i andra Hansastäder är det likadant, man hittar likadana saker i Riga som i Bergen, säger Lars Andersson.
I gyttjan fanns också mynt, kammar och skor och resterna av ett 20-tal fartyg.
- Det var nog inte tal om skeppsbrott, de hade nog bara sprungit läck.
Skeppen finns i dag som modeller på Sjöhistoriska museet i Göteborg och lånas in till utställningen i Kalmar.
Troligen finns det mer att hitta på havsbotten. Hade muddringsarbete i slottsfjärden skett i dag hade arbetet varit arkeologiskt noggrannare än det som 1932-34 var beredskapsarbete i depressions- och lågkonjunkturtider.
- Fynden var något man fick på köpet. Det är långt senare man insett vikten av det man hittade. Idag hade man undersökt varje spadtag i arbetet, säger Lars Andersson.
Det var ett omfattande projekt - arbetarna byggde en vall från slottet och täppte till det gamla hamninloppet och vattnet pumpades upp.
Några fynd finns också hemma hos privatpersoner. För säkerheten var allt annat än rigorös och Kalmarborna, och kanske andra intresserade, passade på att skaffa sitt egna medeltidsföremål. Kalmar läns museum har under årens lopp fått tillbaka saker och i början av maj vände de sig till allmänheten för att få in fler föremål. Lars Andersson säger att personerna är lovade att få tillbaka sakerna efter utställningen.
Tidigare har en del av de arkeologiska fynden från slottsfjärden dykt upp i andra utställningar men det är nu första gången de får en egen.
Så jobbar vi med nyheter