Jubileum för pigg 140-åring i Överum

Inbjuden. Peter Harryson var en av jubileets inbjudna artister. Hans uppgift var att läsa Hjalmar Gullbergs vackra texter i ”Förklädd gud”, och det gjorde han, stilsäkert, från en upphöjd position – predikstolen. Foto: Elin Lindholm

Inbjuden. Peter Harryson var en av jubileets inbjudna artister. Hans uppgift var att läsa Hjalmar Gullbergs vackra texter i ”Förklädd gud”, och det gjorde han, stilsäkert, från en upphöjd position – predikstolen. Foto: Elin Lindholm

Foto: Elin Lundholm

Kultur och Nöje2007-11-12 00:09
Att en 140-årig kyrkokör kan låta ung och fräsch, det kunde 270 personer konstatera i går eftermiddag. Då höll Överum-Dalhems kyrkokör sin Jubileumskonsert i Överums kyrka. Att "bara" 270 församlingsbor och andra intresserade lyssnade berodde på att det inte fanns plats för fler. Överum är inte Norra Pastoratets största kyrka. Själva konserten var desto större. Och ytterligt fängslande. Redan när folk började strömma in, någon timme före utsatt tid, möttes de av musik. På orgelläktaren satt Överums Musikkår för en sista, extra repetition. Stämningen att något för kyrkan ovanligt var på gång, den kändes snabbt.Ja, det hände ännu mer innan jubileet kom igång. Även Lars Tallund (kantor i Överum åren 84-88) bjöd upp församlingen till en repetition inför vad som skulle hända om en stund. Då skulle Överum-Dalhem-kören sjunga hans beställda bidrag till konserten, en Evangeliekör över en 1500-talsmelodi. Nu är det så att Lars Tallunds livsidé när det gäller sång, den handlar om att alla ska sjunga med. Och "postludiet" i hans kör, sista versen i psalm 77, "Herre signe du och råde", den borde väl alla kunna. Innan vi kom så långt hade kyrkokörens äldsta sångare, Irma Johansson och Britt Fornander, i ett fyndigt växelnummer berättat om vad som hänt sedan 1867, då Överums kyrka ännu inte fanns. Inte minst handlade om vilka som lett kören från stiftaren 1867, magister Lydahl, till idag. Tre nämner jag här, för att de är så aktuella. Lars Lindström på 60-talet, Lars Tallund, som handskades med 120-årsjubileet. Och så Aron Nilsson! Han ledde inte bara dagens kör. Han är motorn bakom hela jubileet.Lars Lindström och Lars Tallund hade alltså fått varsin beställning av ett körverk för jubileet. De två kompositionerna var så olika man kan begära. Lars Lindströms grundton var kyrkomusikaliskt traditionell och harmonisk. Bygget var ett växelspel mellan orgel och kör, mellan dam- och herr-röster tills Lars samlade alltsammans till en mäktig, skön final för blandad kör.Lars Tallund hade byggt sitt bidrag på en 500 år gammal melodi. Men hans sätt att överföra den till vår tid blev en fascinerande, musikalisk resa. Inte bara genom kören. En pigg brassensemble fick en extra roll som formgivare.Pastoratets kyrkoherde, Karl-Magnus Nordlund, höll högtidstalet, där han, precis som Västerviks kyrkoherde Britt Alf för en vecka sedan om allhelgonamusiken, poängterade musikens växande uppdrag då orden inte räcker till.Jubileumskonsertens musikaliska huvudroll blev ändå "Förklädd gud", Lars-Erik Larssons lyriska svit till ord av Hjalmar Gullberg. Den sviten, för kör, orkester, sopran- och baryton-solo samt recitation är ett av den svenska musikhistoriens verkliga guldkorn.Här fick den en ganska ovanlig karaktär, en mer pepprad. Ibland nästan aggressiv -- fast minst lika vacker som de mera normalstämda. Orsakerna är flera. Aron Nilsson är en tolkare som driver på. Det gör att kören tänder. Recitatören, Peter Harryson, har ingen lågmäld, lyrisk ton i sitt sätta att läsa de vackra texterna. Även där finns ett annorlunda bett. Direkt i stämning med Gullbergs tankar är det kanske inte, men just i Aron Nilssons uppläggning passade stilen.Barytonsolisten var Anders Larsson, välbekant här men med sin dagliga gärning som kantor i Kisa. Sopransolisten var Sara Andersson, sannolikt på väg mot en praktkarriär som operasopran och än mer känd här. Även Peter Harryson har ju en rejäl överumskoppling. Han växte delvis upp där, hos mormor och morfar (som dog 1969).I "Förklädd gud" ska en regelrätt orkester ingå. Att ens få plats med en sådan, tillsammans med hela pastoratskören, i Överumskoret var omöjligt. Därför fick Michael Waldenby, även han en av pastoratets stamgäster, agera stråkorkester genom sin syntheziser, och det gick riktigt bra. Till sist vill jag lyfta fram en mer okänd solist, oboisten Carolina Grinne från Norrköping Symfoniker. Oboen har en alldeles särskild uppgift i "Förklädd gud". Där blir den ett slags vägvisare mot himmelska höjder. Carolina Grinnes ton gav den rollen en alldeles extra skönhet. Kyrkorådets vice ordförande, Stig Karlsson, framförde inte bara ett tack till Överum-Dalhem-kören. Han kom med en lyckönskningsblomma och budskapet att kören åtminstone kunde fortsätta i 140 år till!
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!