Först är det tyst. Man skulle kunna höra en nål falla. Sedan kommer orgeln in, mjukt och vackert. Och så kommer körsången som ett slag i magen. Det är så starkt och så dramatiskt att jag nästan slutar andas.
Det är Johann Sebastian Bach som har komponerat Johannespassionen, så givetvis är det på tyska. Det gör det ganska svårt att hänga med i historien. Det är dessutom mycket upprepningar - vilket ska förstärka budskapet antar jag - så det är lätt att tappa bort sig i översättningen.
Men ingen kan påstå att det inte är vackert.
Läs mer i måndagens VT.