Jazzen lever i kyrkorna

Det är på tiden kan jag säga. För, låt oss säga tjugo år sedan, hade det varit otänkbart. Kyrkfolket har praktiskt taget hela 1900-talet betraktat jazz som något skrämmande ogudaktigt.
Så är det ju inte. Ursprungsjazzen som uppstod i USA:s svarta sydstater omkring förra sekelskiftet rymmer åtskilligt religiöst stoff.
Jag har själv ett minne som aldrig går ur kroppen på mig, trots att det i höst blir 50 år sedan. En begravning i staden Redfield, några mil söder om Little Rock, vid Arkansasfloden. Att det var en jazztrumpetare som skulle begravas hjälpte naturligtvis till. Hans "efterlämnade band" spelade. Men den puertoricanske journalist som tog med mig dit påstod att detta på inget sätt var ovanligt. All musik. Alla psalmer. Lugn jazztakt. Lågmält och mollstämt.
I ögonblicket då kistan sänktes i graven förvandlades molltonerna till dur. Men den heliga tonen försvann inte, den steg. Himlen kändes nära.

Som sagt: hur kommer det sig? Jag tror inte att församlingarna själva är de mest aktiva i sökandet efter jazzmusik. Men jazzmusikerna själva är det. Lusten att spela, att få förmedla sin musik är stark. Men var i all sin dar har man chans att göra det? De sommarsvala kyrkorna är en lockande lösning. Det går också att komma hyggligt överens, ekonomiskt. Många av jazzmusikerna har god kyrkokontakt, även i sammanhang utanför de rent aktuella. Den här artikeln ger några exempel på vad som händer här i Tjust. Men fenomenet är spritt över hela landet.

Här handlar det om tre konserter, eller vad vi nu ska ta för begrepp. Musikgudstjänst är ett annat, för att en inlagd andakt ska kännas rätt.
Först till "Locknevi-katedralen" i tisdags. På plats Veronica Hultgren Jazzkvartett. Veronica är kantor och vikarierar just nu för sin mor, Yvohn Thunborg, i Rumskulla kyrka. I höst väntar en tjänst på henne i Nye utanför Vetlanda.
Hon har hittat tre grabbar, unga medvetna musikanter från Örebro och bildat denna kvartett. Deras musik rör sig ofta i jazzens utkanter, och ibland blir man rent förvånad. Man väntar sig knappast jazzrytmer till texter av Garcia Lorca, Artur Lundkvist, Bo Setterlind, Harry Martinson eller Barbro Hörberg. Alla finns med på repertoaren, i den rymliga musikmiljö som de fyra utvecklar. En hel del är Veronica Hultgrens egen musik, och hennes röst, hennes inlevelsetalang är sådan att vi säkert kommer att få höra mer.

Onsdagskvällen blev annorlunda. Mässingsoktetten från Oskarshamn med den vitsiga titeln Bleck Out kom till Odensvi kyrka på sin sommarturné. I förrgår spelade de i Dalhems, i kväll blir det Loftahammars kyrka. Så gillar du fräsigt pigg brass - missa inte Loftahammar!
I elva har har Bleck Out jobbat på. Man träffas varje torsdag och övar i två timmar. Ledaren, Danne Ekblom, skriver alla arrangemang, och disciplinen är stadig.
Ingen av musikanterna är yrkesmusiker, men det går inte att höra. Allt låter hur professionellt som helst. I deras musikvärld är jazzen ett ytterst brett begrepp. Att till exempel spela psalmen 263 "Det är saligt på Jesus få tro" i ett piggt brazzarrangemang blir fyndigt.
Mest intressant tyckte jag nog var att de tog upp en av den amerikanske evangelisten Charles Gabriels psalmer. Han har skrivit långt över tusen frikyrkohymner, ofta rytmstarka, men ingen har lyckats slinka innanför vår psalmboks pärmar.
Bleck Out-musikerna är alla finurliga solister. Men det som dominerar konserten igenom är helheten, ensemblekänslan.

Sist då, torsdagskvällen i Sankta Gertruds kyrka med den skånska trion Mellow Motions, något åt "Mjuka Rörelser" på svenska. Förra besöket var för två somrar sedan, och att de var välkomna åter märktes. Kyrkan fylldes.
Gruppen är mycket speciell. Kring Bleck Out framhöll jag helheten. Här får solistrollerna mycket större betydelse. Helt enkelt är det så att dessa tre musikanter är så styva, personliga solister och knappast vill låta bli att demonstrera detta.
Inledningen var elegant med ett medley kallat "Sommarpsalm". Men flera gånger under konsertens gång kändes musiken väl komplicerad för att riktigt få oss att tända. Jazzrytm var det till och från. Ett roligt avhopp var ett bulgariskt stycke med traditionellt virrvarr av växlande taktslag. Även Mellow Motions är på turné, men deras lördagskväll är värre att hinna fram till - Ängelholm.
Jazz i kyrkan alltså. Och mer blir det. Det är mycket kvar på musiksommaren.