Hon klarar sig med råge

Vinner man "Idol" kan man gärna få kalla sig Sveriges bästa coverartist, eftersom det programmet bara handlar om att sjunga andras låtar tillräckligt bra för att klamra sig kvar i programmet. Att ge ut ett album med nyskrivna helt okända låtar handlar om någonting helt annat och det är ju först då som Marie Picasso får chansen att visa att hon är en artist som kan stå på egna ben. Och jag kan meddela att hon tar den chansen - med råge. Som vanligt är "Idol"-vinnarens platta inspelad på en kafferast, med allt vad det innebär för kvaliteten på låtmaterialet. Det mesta är rätt platt, med några få undantag. De två inledande låtarna, "Winning streak" och "Good thing" räcker bara dem för att Marie ska vara bofast i etern på radion de närmaste månaderna. På framför allt "Good thing" vinner hon över mig med en fantastisk sånginsats, där hon verkligen tar kommandot över låten. Det är väldigt imponerande. En jättehit. Liksom 90-talsdoftade "Romeo" Här finns förstås de obligatoriska sömniga balladerna, en hemsk Anastacia-pastisch ("Miracle") och två av hennes "Idol"-covers; Skunk Anansies "Weak" och Jackson Fives "I?ll be there" och låtarna är som sagt ganska platta, men det som gör den här plattan bra är att Marie Picasso visar vilken otroligt skicklig sångerska, full av soul, hon är som lyckas lyfta det här - mestadels - trista låtmaterialet. Nästa platta blir kanon.