Högstämt artistbesök i Loftahammar
Lördagskonserterna i Loftahammars kyrka fortsätter månaden ut. Sista augustilördagen, den 25, ställer alla musiker i Norra Pastoratet upp. Eftersom det handlar om vårt musikpastorat låter det storslaget.
Lördagskonsert. Den mångsidiga, utsökta organisten/pianisten/kompositören Ragnhild Pettersson från Sunne, här vid flygeln i Loftahammars kyrka på lördagskvällen.
Foto:
Om man lockar hit en så framstående organist/pianist/kompositör som Ragnhild Pettersson från Sunne blir det genant med bara två rader i Predikoturerna. Läsarna där är i huvudsak församlingsborna. Om man har råd att ta hit en artist som Ragnhild P måste man väl också ha råd med en liten annons samt kraft att formulera en notis för VT om vem hon är och vad som ska hända?
Jag vet att Loftahammar, som konsertkyrka, inte än har vuxit in i lämpliga rutiner som t ex Lofta. Men på tiden är det! Inte ens 20 personer kom till kyrkan!
Ragnhild Pettersson är Sunnekyrkans organist. I många år var hon lärare på Geijerskolan (en folkhögskola) i Ransäter. Att hon kom att spela här i år, liksom förra sommaren i Ukna, hör ihop, tror jag, med en av Norra Pastoratets kantorer, Martin Danielsson. Han var hennes elev i Ransäter och har kunnat sprida ryktet om vilken musikalisk höjd och bredd som ryms i denna Ragnhild.
Den här sommaren har Ragnhild Pettersson genomfört en alldeles egen turné. Spelat både piano och orgel och lockat stor publik i både små och stora städer. Loftahammar-konserten blev turnéfinalen. Sverige är annars inte Ragnhilds enda turnéland. Många länder har fått lära känna henne. Som USA, England, Tyskland, Ungern och Tjeckien. Förutom att hon synts och hörts i flera radio- och tv-program.
Den fina och mycket speciella Wahlbergsorgeln i Loftahammar var säkert en extra lockelse inför det här besöket. Och konsertens första del spelade hon där.
Efter en Händel-ouvertyr lät hon oss höra en egen komposition, Cantabile i F-dur. Cantabile betyder ju något sångbart. Och hela stycket andades levande, skön sång.
Som artistisk orgeldemonstration tog ändå hennes inlägg med fransmannen Léon Boëllmanns "Gotiska svit" priset.
Boëllmann hann inte ens bli 30 år innan livet var slut för honom. Den nämnda sviten är ett av hans mest kända och älskade verk. Även han själv var ju orgelvirtuos.
Fyra satser handlar det om. En mäktig Introduktion, en danslysten Menuett, satsen "Bön i Notre Dame" är den mest kända, mest spelade i hela sviten. Sista satsen, "Toccata" driver upp tempot. Ja, där finns även nästan aggressiva tonfall. Och allt detta tolkade Ragnhild Pettersson så att alla karaktärer fick rum!
Konsertens andra del, vid kyrkans flygel, öppnade solisten med vad hon kallar "Tre folkliga pianostycken". Att de skulle kännas speciellt folkiga håller jag inte med om. Hennes eleganta tonsättningar behöver helt enkelt inte något slags folkliga vägvisare för att vi ska hitta in i dem.
Så fortsatte konserten med Sjostakovitj, Prokofiev och Stenhammar fram till en final med ett eget, både underfundigt och mäktigt aria-arrangemang ur Bachs Matteuspassion. Och vi satt där, ganska tagna!
Mitt hopp nu ligger i att man kan förmå henne att komma igen nästa sommar. Och att församlingen då har hunnit utveckla sina förberedelseverktyg.
Så jobbar vi med nyheter