Himmelska toner över bygden

Midsommarstängerna är viktiga, hur hedniskt symboliskt ursprunget än är. Stängernas tvärbalk gör dem korslika. Andan är också årets ljusaste. Och soligheten har ökat genom åren. Att till exempel se vår prost, Claes-Göran Thorell, stå innanför altarringen i Hallingebergs kyrka, klädd i folkdräkt! När han, för 30 år sen, tillträdde sin prästtjänst där hade det knappast varit möjligt. I alla dessa stunder med midsommarmusik ligger också en andakt. Det som då skiljer C-G Thorells insats är att han är med hela tiden, alltså med att skapa hela stundens ton. Musiken och sången är det som lockar folk så att kyrkorna fylls hur skönt vädret än är. Jag gjorde några svängar runt i bygden för att kolla läget. De populäraste sångerna alla sjunger är psalmerna 201 och 752. Musikanterna och sångarna som ställer upp är våra lokala, uppskattade krafter. Trio con Brio till exempel. Den består av Inge Jonsson (flöjt) Lars Nilsson (gitarr), Sören Petterson (piano) sen 1988. Men i Törnsfalls kyrka på midsommarafton ersatte Lars Nilssons hustru Katarina Sören vid flygeln. Katarina spelade inte bara utan sjöng också. Ja, programmet dominerades av sång. Framför allt genom Ingrid Hogmans artisteri. Överraskningen kom när Inge Jonsson ställde sig bredvid henne och båda sjöng Taubes "Havsörnsvalsen" som extranummer. Även applåderna blev extrastarka. Senare på kvällen lockade Hallingebergs kyrka med "Avslutning på Midsommarfirandet". Både Hallingebergs Dansgille och församlingens Midsommarkör bjöd på färgfläkt i koret. Marie Dimpker inledde det solistiska genom att från läktaren skönsjunga "Herre Gud vad det är vackert", med kantorkollegan Annelie Lockneman vid orgeln. Överraskningen i Hallingeberg stod Gösta Enar för, en visartist som vi mera slumpartat hört i våra trakter. Här klämde han till med Astrid Lindgrens "Fattig bonddräng", och det hade han rätt till. Enar har oxkörkort! Om Inge Jonsson kände Gösta Enars idé vet jag inte. Men i Gladhammars kyrka gick han loss med "Fattig bonddräng". Styvt som vanligt av en nästan 80-årig kämpe. Detta hände på midsommardagens kväll. Och där var då hela Trio con Brio på plats, plus musiklärarparet Björn och Anette Danielsson. Han med klarinett, hon med fiol, båda med sång. Deras duett blev "I denna ljuva sommartid". Själv sjöng Anette Alf Hambes "Kajsas udde", inringad av hela den övriga ensemblen. Överallt strömmade sommartoner. Dock mer på landsbygden än inne i stan, och det är ju lätt att begripa. Men tyst för att en ny vardagsvecka är inledd blir det inte. Har du torsdagstidningen kvar - kolla noga!

Himmelska toner över bygden

De flesta av våra helger har biblisk/kyrklig bakgrund. Midsommaren då? Nej, även om Johannes Döparens dag är närmsta granne. Ändå är kyrkorna så tända.