"Hatte" Furuhagen ger liv åt Pompeji

Vulkanen Vesuvius, i södra Italien, hade ett av många utbrott år 79. Men detta utbrott blev det mest kända hittills eftersom det finns bevarat en ögonblicksskildring av händelsen.
I massan av pimpsten och lava begravdes staden Pompeji och många av dess innevånare. I sin senaste bok redogör Hans Furuhagen för stadens och utgrävningens historia. Utgrävningen var från början rena skattjakten, med förödande konsekvenser, men kom ändå att lägga grunden till en helt ny vetenskap; arkeologin.
Pompeji och grannstaden Herculaneum "återupptäcktes" 1592 när kungen av Neapel genomförde ett vattenledningsprojekt. I början av 1700-talet inleddes rena jakten på antika föremål som släpades upp från djupa schakt. I boken får man en uppfattning om vilka enorma mängder av föremål som bröts och höggs loss nere i de övertäckta städerna utan katalogisering eller anteckningar om sitt sammanhang.
Hans Furuhagen lotsar oss genom arkeologers teorier från olika tidsepoker och berättar levande och enkelt om vad föremål, skrifter, avgjutningar och andra fynd kan återge från livet under stadens olika åldrar. Mycket återstår att gräva ut och många fynd har omvärderats.
Redan på 1700-talet var det "ett måste" för kulturelit som besökte Italien att besöka utgrävningarna och helst släpa med sig några statyer eller amforor därifrån.
Jag skulle gärna göra ett besök på platsen och när/om det blir av så ska jag läsa den här boken igen och säkert ha med den under armen som en uppslagsbok.
Hans Furuhagen är, för äldre och medelålders läsare, mer känd som "Hatte" och en av profilerna bland de spektakulära "TV-skäggen", parhäst med Moltas Eriksson och Yngve Gamlin med flera. Egentligen är han filosofie doktor, historiker och författare till flera populärhistoriska böcker inom historia och kulturhistoria (senaste före denna "Rom, marmor och människor" år 2000).