Halvlyckat om hieroglyfernas gåta

Daniel Meyersons senaste bok ?Hieroglyfernas gåta? med underrubriken ?Champollion, Napoleon och sökandet efter Egyptens hemlighet? gör mig en smula förbryllad. Förbryllad för att det kom en bok i exakt samma ämne för fyra år sedan ?Egyptens nycklar, jakten på hieroglyfernas gåta? av Lesley och Roy Adkins. Det är i och för sig inte ovanligt att det kommer två böcker i samma ämne ungefär samtidigt. Men det märkliga är att Meyersons bok inte tillför något nytt.
Meyerson försöker frammana tidsandan och lyckas till viss del. Men han skriver fragmentariskt och kommer stundtals med rent skönlitterära infall. Det lika snuttigt och trovärdigt som en rockvideo. Inte heller särskilt spännande. Däremot lyckas han förmedla tidsandan i franska revolutionens kölvatten på utmärkt sätt. Det som jag förväntade mig som bokens centrala punkt, knäckandet av koden till hireoglyferna, får inte särskilt stort utrymme.

Ska man bara läsa en av de båda senaste böckerna i ämnet så rekommenderar jag Lesley och Roy Adkins bok som är otroligt spännande och välskriven. För det är en helt underbar och sann historia. För tusen år sedan höll Vikingatiden på att klinga av här i Norden. För två tusen år sedan hade vi inte ens hunnit in i järnåldern utan höll fortfarande till i yngre bronsåldern. För fem tusen år sedan, alltså cirka
3 000 år före Kristus började man skriva med hieroglyfer i Egypten som då hade många tusen års kultur bakom sig. De sista hieroglyferna skrevs omkring 300 år efter Kristus. Därefter dog såväl tal- som skriftspråket ut.
Språkgeniet Jean-François Champollion knäckte koden efter en otrolig uppoffring i en hetsig tävling med engelsmannen Thomas Young. Napoleons äventyr i Egypten och de skatter han förde med sig till Frankrike spelar en avgörande roll för gåtans lösning. Det finns alltså stoff för en verklighetsbaserad thriller. Något som paret Adkins klarar suveränt, ett betyg som Meyerson inte når upp till.