- Det är inga unga som vill umgås med oss och höra våra dåliga historier. Även om de kan spela instrument så tycker de att vi är för gamla. Det har de rätt i. Och vi är bara åtta man nu och alla är över 70 år. Men här var vi unga.
Ragnarsson för pekfingret över en 35 år gammal bild.
Han räknar högt.
- Han är död, och han också och han med. Vi är bara tre kvar från den tiden.
I ett hafs hade dirigenten Sven Wiberg samlat ihop ett "gäng föredettingar" från olika håll till en tillfällig spelning på ABF.
- Det gick så bra så folk ville höra mer av oss. Det var inte mycket som var planerat på den tiden. Wiberg kunde döpa om låtar från Frälsningsarmén och sedan säga "vi börjar med Käcka pojkar" och så hade vi i bandet ingen aning om att det var "Ung och frälst" han menade.
Ragnarsson ler.
När Ragnarsson satt där 1977 så förstod varken han eller någon annan vilken lång resa de hade påbörjat.
Han berättar att bandet valde en lite mer seriös väg efter en "hög ordväxling" 1979. På 1980-talet hade Hafsbandet gått från vara ett band som spelade 15 gånger per år till att vara ett mycket uppbokat band. Som mest hade de 50 spelaningar om året. Även teve ville ha sin del av Hafsbandet.
Först spelade de i teveprogrammet Vädermix i Loftahammar, sedan i Café Norrköping och efter det i teveprogrammet Göta kanal.
- Inför Café-programmet satt vi i två dagar och övade för att få det rätt. Vi var ju amatörer. Vi kände att det där låg över vår förmåga. Men vi fick ihop det och folk blev nöjda. Man ska sikta lite högre än vad man klarar av. Det var vårt motto. Vi har lyft oss i kragen många gånger ska du veta.
Bandet har gjort en rejäl resa tycker han.
Samtidigt har deras Brunnsmusik, som spelades mycket förr vid olika hälsobrunnar, inte kunnat få fäste i de yngre generationerna.
- För att få musiken att leva vidare har vi skänkt våra noter till Överums musikkår. Dessutom kommer museet att ha en utställning om oss någon gång i år. Det är med en tår i ögat som jag inser att nu är det slutspelat för Hafsbandet. Jag kommer sakna gemenskapen. Till och med våra dåliga historier.