De dryga 350 personerna i publiken fick se fyra liveartister, Västerviksbördige Honey Zueiter, Kim Stranne Band, "hemmabandet" Abalone Dots samt Thorsten Flinck & Revolutionsorkestern.
Till eget gitarrkomp och egna texter inledde Honey Zueiter. Låtarna Lost in your eyes, Fades Memories, My patience is wearing thin värmde upp publiken. Inklappningen till extranumren gav kvitto på publikens gillande.
Om Honey Zueiter var lågmäld, var Kim Stranne Band mera rockiga, här var det fullt ös från början med bland annat låten Man gör så gott man kan. Abalone Dots framförde låtar från nya skivan The way I´m living, Traveller med flera.
Gensvaret från publiken var mäktigt och om bandet var nervösa innan spelningen så var det definitivt bortblåst när de stod på scenen.
Thorsten Flinck & Revolutionsorkestern var nästa band på tur. De gav verkligen järnet. Intressant var att under de tre föregående artisterna hade platsen framför scenen varit tom, men nu fylldes den med dansande åhörare, vilket var fascinerande att se. Det är något med artister som Thorsten Flinck.
Bandet och Flinck bjöd på en blandad repertoar, från Totta Näslund och Björn Afzelius till diktläsning om Michelangelo stenhuggaren.
Kanske är det dags att fundera på att döpa om Kulbacken till Rockbacken, för det lär bli fortsättning på rocken här. Kvällens 60-talstema passade verkligen in i evenemanget.