Glittrig luciakväll i Marieborgskyrkan

Redan en halvtimme innan det hela skulle börja var det fullsatt i Marieborgskyrkan i lördags. De trogna besökarna vet att just den luciakvällen drar och kommer därför tidigt. Många andra fick vända om. Flera vägrade och satte sig i fönstren eller lutade sig mot väggar för att ändå få vara med. 300 var vi nog, säkert nära Brandmyndighetens stoppgräns.Annonsen hade en extra dragning: Roger Mörk skulle vara värd på sin gamla arbetsplats! Nu till handlingen. Den mycket unga lucian tågade in, följd av en minst lika ung stjärngosse, en pepparkaksgubbe plus en tomtenisse. Bakom dem stegade Västerviks manskör. Alla sjöng luciasången. Framme vid flygeln där Bengt Tjäder satt, stod även Ingrid Lindebratt och sjöng solo.Vilka var då de små? Lucia var Estrid Gillsjö. Stjärngossen var Simon Danielsson. Pepparkaksgubben hans lillebror Edvin. Tomtenissen Staffan var också lillebror, men till lucia-Estrid. Alla som känner församlingen räknar då lätt ut att föräldrarna till två var Carin och Christer Gillsjö Hedberg, och att Simon och Edvins föräldrar var Björn och Anette Danielsson, alltså två föräldrapar som hör till de mest aktiva i Marieborgskyrka! Att de små då har talang och frimodighet att uppträda var ingen överraskning. Pappa Björn var förresten själv med i programmet, som saxofonsolist.Roger Mörk bekantade glatt de fyra unga med manskörens sångare som de hade som en mur omkring sig. Manskörsrollen var ju som Pepparkaksgubbar. Men Roger förstod att de små tyckte att de svartklädda "gubbarna" mera såg ut lakritsstänger. Eller varför inte just "sega gubbar"! Men sjöng så det sprakade, det gjorde Västerviks Manskör. Thomas Åstrands grepp om sin kör gör att den verkligen är på alerten. Tonsäker, uppmärksam och lika säker i kraft som i det finstilta.Hade manskören huvudrollen i "Sång & Musik på luciadagen" som programmet hette? Nej, egentligen inte, den hade Mångfalden! Vad vi fick vara med om var närmast en revy med en rad inslag, små som stora, solon som gruppnummer, bekanta som överraskande. Några exempel här:Simon Danielsson som försångare i "Staffan var en stalledräng" gjorde en fin insats. Och manskörens svar "Vi tackom nu så gärna" kom rent häftigt.Ingrid Lindebratt sjöng, elegant som vanligt, visan "Karl Bertil Jonsson" med Björn Danielssons komp på altsax som ett slags andrastämma.Flera gånger allsång med utgång från "Jag drömmer om en jul hemma". Och det var något som satte fart på hela kyrkans röster!Bengt Tjäder bjöd på en alldeles egen, ytterst personlig version av jultoner, med allt från skaraborg, basfiol och flöjt fram till tripp trapp trull.Så presenterade plötsligt Roger Mörk en nykomling. Namnet är Martin Lönegren, 16-årig musiktalang som går första året på gymnasiets estetiska linje. Den här kvällen uppträdde han först som sångare (med mandolin i famnen) tillsammans med Thord Hjukström (banjo), Inge Ludvigson (gitarr) och Klas, Inges son, på bas. Martin kommer vi säkert att få höra mer av.Flera nummer var musikaliska sketcher. Bella Notte var ett sådant, med Björn, Roger och Bengt utstyrda som italienare.För att inte tala om Bjällerklang som Barbershop med veteranpastorn Arne Mörk ompysslad i frisörstolen av kvartettsångarna Thomas Åstrand, Roger Mörk, Björn Danielsson och Bertil Bengtsson.Stämningen steg hela tiden. Till sist blev det dags för Roger Mörk att tona ner allt det glittriga med varsamma ord om det sköra i livet och vår förmåga att värma varandra även när marken är frusen.Då kändes Roger nästan som Marieborgskyrkans pastor igen - även det en varm final på en skön kväll.