"Visst var det roligt, och så är ju alla så trevliga och sjunger så bra" var ett uttalande från en i publiken som nog många kunde hålla med om. Stämningen i den lilla lokalen där publiken kommer nära de medverkande är speciell och gemytlig.
Av de 24 numren med blandade sketcher och sånger var det några som är särskilt värda att nämna. Diskussionen om var en man har sin midja kändes mycket aktuell, liksom parodin på matlagningsprogram. Håhan Juholt, träning inför resan till Ullared och vården på servicehus belystes också träffande och dråpliga.
Fyndigast var nog ändå scenen där en ambitiös man från Vägverket kom till bygden för att sätta upp nya skyltar. På scenen fanns samtidigt mannen som i mobilen berättade om en kärleksnatt med en ny bekantskap. Att varningstecken för guppig väg, tunnel, rondell och hastighetsbegränsning passade in på hans skildring tog det en stund för publiken att förstå. Mycket fyndigt och en ovanlig form av förveckling.
I slutsången hoppades man att publiken förlängt sina liv med åtminstone en kvart genom att komma till Ishult den här kvällen, och det stämde säkert.