Frisk fläkt i popfloden

Kin kallar sig en ung tjej från Gävle/Bromma som vill vara en motkraft till allt sexistiskt och vulgärt inom popen. Hon är en frisk fläkt i popfloden som annars är tämligen likriktad.
The Zombic hunch innehåller helt annorlunda popmusik. De allra flesta texterna har hon skrivit själv och även en hel del av musiken. Men som bonus bjuder hon på en alldeles speciell version av Olle Adolfssons Nu har jag fått den jag vill ha.
Kin har en säregen röst som ligger högt upp i regstritret. Ibland så högt att det är svårt att höra texten, det lönar sig att lyssna lite extra för även texterna är originella och meningsfulla.
Hon har karaktäriserats som en hybrid mellan Kate Bush och Björk, själv tänker jag på Stina Nordenstam. Men Kin är sin alldeles egen. Möjligen kan en hel cd med 15 låtar bli väl mycket att lyssna igenom på raken, för låtarna liknar varandra en hel del. Min favorit är Kissing my wardrobe.
Det är härligt med en artist som vågar komma med något helt nytt och som gör det så bra. Kin, står inte för släkting på engelska utan sol på mayaspråket, är en mycket mångsidig artist. Hon har en fil. kand. i teoretisk filosofi, skriver musiken, texterna, är med och producerar, klipper sina egna videos och hon formger sina skivomslag.