Från Handels till barnamord för Camilla Läckberg

Det blev fyra års studier på handelshögskolan i Göteborg och sedan två år som marknadsförare. Men hela tiden hade Camilla Läckberg en annan dröm. Hon ville skriva en bok, en deckare. Och med hjälp av en julklapp från sin man i form av en skrivarkurs fick hon en spark i rätt riktning.

- "Att skriva krim" var som gjord för mig. Bara att träffa elva andra tjejer som hade samma dröm var en häftig känsla. Vid ett tillfälle lämnade läraren och deckarförfattaren Peter Gissy bort min text, det första kapitlet på "Isprinsessan", till en anonym författare. Jag blev ofantligt glad för omdömet att "Camilla har talang för det här. Hon kan verkligen genomföra det här om hon hänger i", säger Camilla Läckberg där hon sitter i sin trädgård i Enskede söder om Stockholm.
Då jobbade hon fortfarande heltid så skrivandet var förpassat till kvällar och helger. Spurtade med sin första bok "Isprinsessan" gjorde hon på semestern.
_ Det gällde att hitta stunder här och var. Ibland undrade jag vad jag pysslade med eftersom jag inte visste om det skulle bli antaget eller ej. Långa stunder la jag ner och fick attacker av dåligt självförtroende. Men längtan efter att skriva klart tog över och i slutet blev det mycket målfokusering, att få den där färdiga boken framför sig, säger Camilla Läckberg.

Tiden som ekonom har satt sina spår. Få andra författare pratar om målfokusering. Ofta får hon frågan om inte handelsåren var bortkastad tid. Men hon tror att hon inte hade kommit igång med skrivandet om hon inte gått den långa omvägen.
- Jag har ganska mycket med mig. Som att strukturera mitt arbete, målfokusering och hur man genomför ett projekt. En bok är ju ett projekt. Det är också viktigt att tänka på sig själv lite som ett varumärke. Som gammal marknadsförare har jag nytta av den kunskapen. Det är viktigt att ställa upp på intervjuer och ge föredrag, säger Camilla Läckberg.
Hon är född och uppvuxen i Fjällbacka, 20 mil norr om Göteborg och hon har också valt att placera sina mord och sina "hjältar" Erika och hennes man, polisen Patrik där, trots att hon lämnade hemtrakten för 14 år sedan.
- Det hade varit svårt för mig att bo kvar i Fjällbacka och skriva böcker. Man behöver distansen man får av att flytta därifrån. Min mamma och min bror bor ju kvar och jag är där ganska ofta. Jag var orolig över vad folk skulle tycka där. Men jag kan ju inte skriva en turistbroschyr utan måste skriva från mitt perspektiv. Så jag är glatt överraskad och blev ju till och med årets Fjällbackabo förra året, säger Camilla Läckberg.

Hon har alltid älskat deckargenren, är intresserad av psykologin bakom varför människor kan göra hemska saker mot varandra. Hon är dessutom väldigt nyfiken på rättsteknik. Så nyfiken att hon prenumererar på tidningen "Kriminalteknik" som ges ut av Statens kriminaltekniska laboratorium. Deras läsare är annars åklagare, kriminaltekniker och poliser. Det intresset märks tydligt i senaste boken "Stenhuggaren" där mordmysteriets gåta handlar mycket om tekniska detaljer.
- Deckare är tacksamt att skriva. Du har alltid ett naturligt spänningsmoment i en deckare. Ett mord ska lösas. Man vet att man får spänning och en upplösning när man läser en deckare. Nu med två små barn hinner jag inte läsa så mycket som innan, har högar med olästa böcker. Men jag skulle vilja göra som Stephen King. Han tycker att det ingår i jobbet att avsätta två timmar om dagen till att läsa, säger Camilla Läckberg som strävar efter att skriva lättillgängligt.
- Jag är i underhållningsbranschen och kan jag förströ folk i ett par timmar är jag jättenöjd. Jag har ingen strävan efter att ge folk något att fundera på i ett år framöver.

Målet är att skriva en ny bok om Erika och Patrik i Fjällbacka i sommar och höst och vara klar i januari. Trots att hon bara är i "snurra runt i huvudet-stadiet" har hon titeln "Olycksfågeln" och en grundintrig klar för sig. När de flesta måste ha lugn för att koncentrera sig på författandet sitter Camilla Läckberg bänkad framför teven med sin bärbara dator.
- Men det får inte vara något högintressant. Det allra, allra bästa är om det är olympiad eller något, som bara pågår. Eller Ricki Lake. Med hjälp av det ljudet kan jag fokusera bort alla andra tankar och då kan jag fokusera på texten.