Besvikelsen var förstås stor när beskedet om indraget stöd från YH-myndigheten (Myndigheten för yrkeshögskolan) damp ner på rektor Ulf Kullins bord i slutet av januari i år.
Utbildningen i Gamleby är en av fyra YH-utbildningar i foto och i år fick bara två beviljat anslag, nämligen Fotoskolan i Stockholm och Nordens Fotoskola, Biskops Arnö.
Vid förra sökomgången var det tvärt om, då fick Fotoskolan i Gamleby och Fotoskolan Göteborg beviljat anslag medan Stockholmsskolorna blev utan.
– Man får bara tillstånd två år i taget, och det måste göras en ny ansökan varje gång, säger Jan Ström, lärare i Gamleby sedan 1990.
Ordföranden för Svenska fotografers förbund, Anki Almqvist, kritiserade myndighetens beslut att dra in stödet till Fotoskolan i Gamleby. Samtidigt poängterade hon att samtliga utbildningar måste bredda sig, för att kunna möta framtidens krav på yrkesfotografer.
Och hon får medhåll av Jan Ström.
– Vi ser ju att fotografyrket är inne i en förändringsfas, poängterar han.
– De senaste fem åren har vi haft både rörlig bild och CGI (3D-bilder gjorda direkt i datorn) i vår undervisning. Den här tekniken bör vi satsa mer på i utbildningen framöver, menar han.
Men. Det blir inte Jan Ström som planerar en eventuell framtida kursplan.
Efter 26 år på skolan går han nämligen i pension till sommaren.
Stafettpinnen plockas upp av Gunilla Holtz som är nyanställd utbildningsledare.
Det blir därmed hon som nu utformar den nya ansökan, tillsammans med förre rektorn Hans Ålund och ledningsgruppen.
– Det är en ganska omfattande procedur. Ansökan ska vara inlämnad i mitten av september för att utbildningen ska kunna återstarta 2017. I januari får vi besked om hur det blir, säger Jan Ström och fortsätter:
– I ledningsgruppen för utbildningen diskuteras och analyseras ständigt yrket som sådant liksom förändringarna och de nya kraven. I gruppen ingår yrkesverksamma fotografer, potentiella arbetsgivare och representanter från skolan (Gamleby folkhögskola).
Vilka slags förändringar av utbildningen behövs då?
– Dagens och framtidens fotografer måste vara skickliga problemlösare. Det räcker inte med att behärska teknik och komposition. Kommunikationen är väldigt viktig, det vill säga att man för-djupar sig i vad en bild ska kommunicera. Reklamfotografer av i dag måste kunna jobba med, och skapa, koncept. Det handlar mycket om storytelling.
– Vidare jobbar dagens fotografer också allt mer med video. Man jobbar både med stillbildsfoto och rörlig bild. 3D-tekniken är ett kompetensområde som efterfrågas allt mer av företagen.
– I nuläget är utbildningen 85 veckor, men det är möjligt att den måste förlängas för att få plats med de nya kursmoment vi diskuterar nu.
Mycket har förstås hänt och förändrats på Fotoskolan genom åren. Inte minst har utbildningen drivits av olika huvudmän (se faktaruta). Även inriktningen på utbildningen har växlat.
När skolan startade i januari 1961 var det mer en fototeknisk utbildning som erbjöds. Studenterna rustades för att kunna jobba i så kallade snabblabb eller som polisfotograf alternativt sjukhus- och/eller institutionsfotograf efter studietidens slut.
– Fotograferandet fick en riktig hausse på 60-talet. Alla köpte kameror och fotograferade. Kodaks instamatickameror blev till exempel väldigt populära, säger Jan.
I slutet av 80-talet kom några år då eleverna inte var riktigt nöjda med sin utbildning.
– De tyckte inte att de fick med sig vad de hade förväntat sig och vad de behövde. Eleverna ville lära sig mer om hur man kommunicerar med bilden. De tyckte att utbildningen var för inriktad mot det tekniska kunnandet.
Jan Ström som den här perioden delade sin tid mellan att köra buss och driva eget fotoföretag (AV-Photo) hamnade av en slump på Fotoskolan för att hjälpa till med tekniken.
– Det var då jag förstod att allt inte stod rätt till, berättar han.
Så, tillsammans med fotografkollegan Sune Ekstrand (som själv en gång varit elev på skolan), bad han den dåvarande skolledningen att få starta om, från scratch. Målsättningen var att forma en ny, relevant, fotoutbildning i Gamleby – en utbildning där det tekniska kunnandet och bildkommunikation och komposition värderades lika högt och fick lika stort utrymme i kursplanen.
Så småningom anslöt sig även fototeknikern Hans Yxell och trion axlade uppdraget tillsammans.
Successivt övergick man från analog till digital teknik och utrustning, och 1998 fick yrkesutbildningen den tydliga inriktningen mot reklam och magasin som gäller än i dag.
I ungefär samma veva startades ytterligare en fotoutbildning på skolan. Nämligen Gestaltande foto. Det är en ettårig linje (ej yrkesutbildning), mer inriktad mot konstfotografi och gestaltande. Tanken är att den ska förbereda eleverna för vidare studier, på högre nivå, inom fotografi.
– Den här kursen påverkas inte av det indragna stödet från YH-myndigheten. Kursen drivs helt och hållet i Gamleby folkhögskolas regi och man är inte beroende av ekonomiskt stöd utifrån för att kunna genomföra den, förklarar Jan Ström.
Därmed kommer lokalerna, vid Gundelholmen i Gamleby, inte att stå öde i höst trots allt.
Förutom det nya gänget fotoelever kommer byggnaden även att utnyttjas av de studerande på fritidsledarutbildningen.