För tonårshångel

Sibel gjorde sig känd som balladernas drottning i "Idol 2005" och har gått till final i Melodifestivalen med en riktig "Upp-med-mobiltelefonen-ballad". Och här kommer hon med en platta som gjord för hångelvänliga tonårsdiskon. Ballad efter ballad som inte gör något Sibel-fan besviken. Trots att det är lite enahanda, är det nog bäst det, för när Sibel lämnar balladerna och ger sig på något snabbare avslöjar hon sig som en bristfällig sångerska. Då är det bättre när hon krämar på med sin fantastiska röst och gör det hon är bäst på. Sibel sjunger med en känsla som man nog bara får om man tvingats vänta två år på sin albumdebut och det är få sångerskor i Sverige som gör det här bättre än vad hon gör. Fler nya skivrecensioner finns på www.vt.se/kultur/musik/