Filmen som tar humorn på allvar
Svensk film har definitivt gått över gränsen - i det här fallet gränsen till Serbien där filmen är inspelad, på serbokroatiska och med serbiska skådespelare i de flesta av rollerna.
Om Woody Allen vuxit upp i Sverige med jugoslaviska föräldrar hade han gjort något som liknar "Made in Yugoslavia". Alltså inte terapi-medelklass-Woody utan han med en gigantisk släkt som skriker på varandra på olika europeiska språk. "Radio days"-Woody. Filmens första halva är nämligen slående smatterröstad, smart och rolig.
Och fördomar ÄR ju ofta mycket roliga, oavsett om debutregissören Miko Lazic skildrar bullrande, kriminella juggar i den serbiska "Pistvakt"-byn eller snusande, grannrädda svennar i "Svenska hjärtan"-förorten.
Lazic säger själv att han tänkt göra ett kolsvart drama men att hans manus liksom blev roligt utom hans kontroll. Och för människor som inte kan låta bli att vara roliga kan man bara ha den största respekt. Det finns alldeles för få av dem i svensk film, där man för sällan tar humorn på allvar eller ser humorn i allvaret.
Till slut blir filmens skämten lite väl enkla och utvikningarna lite väl många och långa. Men Miko Lazic är en man som brinner för sin filmkonst och som vi kommer att se igen.
PÅ FILM
<STRONG>Titel:</STRONG> Made in Yugoslavia.<BR><STRONG>Medverkande:</STRONG> Sasha Draculic, Slobodan Boda Nincovic, Dragan Jovanovic med flera.<BR><STRONG>Regi:</STRONG> Miko Lazic.<BR><STRONG>Speltid:</STRONG> 1 tim 44 min.<BR><STRONG>Censur:</STRONG> 11 år.<BR><STRONG>Betyg:</STRONG> + + +
Så jobbar vi med nyheter