Evy vill föra kulturarvet vidare

Massor av djur och många lekkamrater. Goda möjligheter att se hur de vuxna arbetade innan lantbruken rationaliserades och datoriserades. Så var uppväxten för Evy Stenlund och hennes syskon på 1940-talet. Det är ett kulturarv som hon vill dela med sig av till dagens barn.

Författare. En bok om barndomen på 1940-talet är Evy Stenlunds sätt att föra vidare sitt kulturarv till dagens barn. I nyutgivna boken "Hemma hos oss" skildras hennes uppväxt på en bondgård i södra Kalmar län innan traktorernas tid och under brinnande världskrig. FOTO: ANDERS LILJEGREN

Författare. En bok om barndomen på 1940-talet är Evy Stenlunds sätt att föra vidare sitt kulturarv till dagens barn. I nyutgivna boken "Hemma hos oss" skildras hennes uppväxt på en bondgård i södra Kalmar län innan traktorernas tid och under brinnande världskrig. FOTO: ANDERS LILJEGREN

Foto:

Kultur och Nöje2005-10-31 00:25
- Vi levde mitt i ett levande lantbruk där vi såg, hörde och härmade det som de vuxna gjorde. De upplevelser som dagens barn får kan aldrig bli som våra. Det är synd om dagens barn som inte riktigt vet vad föräldrarna gör när de jobbar, säger hon.
Nyligen gav hon ut boken "Hemma hos oss" på eget förlag. Boken är resultatet av ett gediget arbete som Evy Stenlund bedrivit genom åren, där hon dokumenterat fakta och minnen om sin uppväxt på en bondgård i Voxtorp i södra Kalmar län. Arbetet började egentligen redan i hennes ungdom, när hon var nyutbildad förskollärare.
- Jag började berätta för barnen om hur jag hade haft det i min barndom och de tyckte att det var intressant. När mina söner föddes hade de samma önskemål. Så jag började skriva ner och dokumentera fakta om de saker jag mindes. Och kontrollera uppgifterna med föräldrar och syskon. Till slut hade jag en hel pärm med kom-ihåg-grejor.

Tankarna på att göra en bok av materialet hade länge funnits men det var först när hon blev pensionär som planerna sattes i verket.
- Jag hade tid och lust att skriva och tyckte att det vore kul att göra något som var trevligt för barn. Jag la arbetet åt sidan flera gånger men när jag fick barnbarn började jag åter ta tag i det. Jag ville dokumentera min barndom för deras skull.

Att hitta ett språk som fungerade på barn var det svåraste för Evy Stenlund när hon bestämde sig för att skriva boken.
- Jag har skrivit mycket i mina dagar men mest har det varit kanslisvenska, berättar Evy som i många år jobbat som tjänsteman inom barnomsorgen och därmed skrivit många myndighetshandlingar.
Det visade sig vara svårt att komma ifrån byråkratispråket. Åtskilliga omskrivningar och korrekturläsningar krävdes innan Evy kände sig helt nöjd och gav ut boken på eget förlag. I dag är den tryckt i 500 exemplar och säljs hos bokhandlare i Kalmar och Västervik.

Bokens jag-person är sjuåriga Evy och hon berättar bland annat om hur hon och hennes syskon härmade de vuxnas aktiviteter i sitt lekhus. Där kokade de soppa på gräs och gjorde köttbullar av sågspån. På gården fick de vara med och se hur små kycklingar kläcktes och de fick uppleva hur ett lantbruk drevs innan traktorernas tid.
Men det är inte bara glädjeämnen i boken. Samtidigt skildras det pågående världskriget och Evy berättar i boken hur hon och hennes syskon faktiskt kunde känna röklukten när Berlin brann.

Evy Stenlund berättar att allt som skildras i boken faktiskt har hänt. Men kanske inte under ett och samma år. Upplevelserna har skrivits ihop för att få en mer sammanhängande berättelse.
- Det är en bit kulturhistoria som jag vill förmedla till dagens barn. Men jag tycker också att det är bra om dagens mor- och farföräldrar läser den och får associationer till sin egen barndom så att de kan berätta minnen från den. Det är viktigt att föra vidare sitt eget kulturarv, slår Evy Stenlund fast.
Om det blir några fler böcker är oklart, men inte alls omöjligt, enligt Evy Stenlund.
- Men jag har så hiskeligt många andra intressen, till exempel vår stuga på landet så det är svårt att få tid att skriva, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!