Enbomaffären väcker fortfarande frågor

I februari 1952 greps den före detta journalisten Fritjof Enbom helt odramatiskt på en gata i Stockholm. Han anklagades för att ha sålt svenska försvarshemligheter till Sovjet.

Fritiof Enbom vid anklagelserna för spioneri 1952.Foto: Pressens Bilds arkiv

Fritiof Enbom vid anklagelserna för spioneri 1952.Foto: Pressens Bilds arkiv

Foto: SCANPIX

Kultur och Nöje2008-09-02 00:06
  Några dagar senare hade pressen fått vetskap om gripandet: "Norrlands försvar FÖRRÅTT", "Kommunistspion GREPS av samvetskval", var några av de rubriker som mötte folk från tidningarnas löpsedlar. Dagarna i februari blev upptakten till en spionhistoria som skakade nationen i sina grundvalar. Sju personer åtalades, sex av dem fälldes. Domarna blev mycket hårda. Två av de anklagade - Fritjof Enbom och Hugo Gjerswold - dömdes båda till livstids fängelse. Samma dag som domarna föll började en livslång kamp för några av de inblandade för att rentvå sina namn. De ansåg sig oskyldigt utpekade och dömda. De hävdade att Enbom var en ökänd mytoman. Han hade offrat dem för att själv få befinna sig en stund i strålkastarljusets mitt. Enbom var en märklig person. Det vittnar många om. Han var begåvad, slarvig och fåfäng. Han berättade gärna om sin egen betydelse och sitt spännande liv. I dag - och redan då - var det många som insåg att han var en livfull berättare och säkert en usel spion - om han överhuvudtaget någonsin varit hemlig agent. Det finns många tecken som tyder på att han grovt har övervärderat sin egen betydelse i samtiden. Fritjof Enboms erkännande och utpekande av en rad vänner och bekanta har ifrågasatts under alla år. Och inte bara från vänsterhåll. Bevisningen förefaller tunn. I boken driver Tomas Bresky tesen att Enbom och hans "medhjälpare" blev offer för tidsandan och kommunistskräcken. 1950-talet var inte bara idyll och folkhemsbygge. Det var också den stora rättsrötans tid där författaren Vilhelm Moberg dundrade mot överheten. Journalisten Tomas Bresky har ägnat många år att försöka bringa klarhet i vad som egentligen var sant i Enbomhistorien. Han har gjort ett styvt jobb för att försöka få fram sanningen. Bresky har studerat massor av gamla dokument. Han har intervjuat flera av de dömda, deras anhöriga och vänner. Han har pratat med jurister, militärer, poliser och journalister som har haft insyn i Enbomaffären på ett eller annat vis. Han ger svar på många frågor - men inte alla. Många frågor förblir obesvarade och kommer nog att så förbli. Fritjof Enbom tog med sig sanningen i graven. Han dog ensam i Stockholm, 55 år gammal, 1974. Under sina sista tolv år som fri man levde han tillbakadraget och skydde all offentlighet.
Ny bok
Tomas Bresky Kodnamn Mikael Ordfront
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!