En skön mix av musik och prat

På söndagseftermiddagen höll "Musik på Gränsö slott" sin andra konsert efter starten den 9 augusti. Konceptet man lade fram då var en mix av musik och kåseri. Kåseriet den gången höll Nordiska Museets Kersti Wikström. Och ämnet kändes nära, den Hushållsbok som Gustaf Abraham Piper skrev på Gränsö för nästan 270 år sedan.
Kåseriet den här gången handlade om en nära granne till vårt land, Åland. Vår konsul där, Bertil Jobeus, berättade initierat och roande om allt som skiljer och binder oss samman med den grupp av så där sex tusen öar som samsas under namnet Åland.

Även musiken, som inringade Bertil Jobeus del av programmet, var oss nära. På Tjustgalan den 30 september utdelades för första gången ett kulturstipendium. Den som fick det var Maria Andersson, en av vår bygds verkliga musikaliska talanger, som sångerska men även som vis-skapare. Nu går Maria på Musikhögskolan i Stockholm, på programmet som ska göra henne till sångpedagog. Men frågan är om hon inte rentav är på väg in i en artistkarriär.

Jag har länge sett på Maria Andersson som en ivrig sökare. Nu är jag mer inne på att kalla henne en finnare. Hon ger sig ofta in på okända musikaliska fält och hittar små smycken som hon förvandlar till egna juveler. Det hon hittat i den brasilianska lite jazziga vismiljön gav hon två fina exempel på, det första av storheten Antonio Carlos Jobim.

Engelska är Marias favoritspråk som visförfattare, det märks. Alldeles lätt att hänga med i hennes texter är det väl inte, men andemeningen går in i en. Borta från rent svenska texter är hon ändå inte. Hennes "Gränsö udde", fylld av både hem- och frihetslängtan gav oss en annan bild av Marias bredd.
Hennes musikaliska begåvning och känsla spricker liksom fram från nummer till nummer. Då tänker jag också på det komp hon bygger upp i sina visor och andra sånger.
Den här gången, som så ofta, hade hon gitarristen Mattias Fjellström med sig.

De två är kurskamrater på Musikhögskolan, även om Mattias kör med halvfart där just nu. På grund av för många uppdrag. Sådant är begripligt när det gäller honom. Han är en superbegåvad gitarrist och lät oss uppleva det, på samma sätt som Maria fick oss att inse vilken härlig röst hon har.
När det gäller Mattias kluriga gitarrkomp tror jag att det ligger till så här. Maria har den totala idén med sina visor, även när det gäller den underliggande musiken. Mattias knäcker hennes koder och finslipar materialet än mer. Undra på att det blir strongt!
Nu tar, kan man väl säga, Musik på Gränsö slott långt jullov. Nästa konsert kommer den 21 januari, så håll VT-ögonen öppna när de stora helgerna är över.