En skatfjäder enda spåret

Det är faktiskt möjligt att skriva en barn/ungdomsbok som inte förminskar barn och är allmänt biologistiska . En bok där barns upptäcktslusta tas på allvar och till och med uppmuntras. Om jag hade barn så skulle jag sätta denna i händerna på dem, jag önskar att detta skrivits när jag var tolv-tretton; ungar till biblioteket nu!
Storyn är väldigt intressant och rolig, tvillingarna Petra och Peter Petrini och deras kompis Lucy har en deckarklubb som heter ?Hemliga ögat? och bara ordet deckarklubb gör mig väldigt sentimental. Det som är det fantastiska med den här boken är att barnen tas på allvar, inget ?ja du vet hur de i den åldern? här inte. Till och med polisen hjälper till och stödjer dem. I boken medföljer en praktisk karta över Lund så att den geografiintresserade kan hänga med.

Moster Lillis hus blir saboterat vilket får till följd att en härva, där moster Lilli, hennes barndomskamrat Maj och även tvillingarna Petrinis egen pappa är med, nystas upp. En härva som de helst vill se stannar i det förgångna. Den enda ledtråd som finns är en skatfjäder på nattduksbordet.
Kan det vara skatan, en kvinna som de vuxna har något otalt med, som ligger bakom? Hemliga ögat ger sig ut på skatjakt, vilket blir en hissnande färd.
Samtidigt så får vi en bihistoria upprullad, som visar hur jävligt det är att vara tolv?tretton år och ens kompisar gillar människor man hatar.

Historien är lite lätt i mina ögon, men med tanke på att jag är gammal och tråkig så är det nog inte så konstigt. Det är inte komplicerade gåtor som Sherlock Holmes, men det är inte heller barnsligt som Agaton Sax, böcker jag själv läste i tolv-trettonårsåldern. Det är inte förutsägbart. Jag läser med stor spänning och glädje. Ge Mårten Sandén Augustpriset och gör en tv-serie av böckerna!