En desperat vänskaps pakt

I flickornas värld är kvinnorna omhändertagande och goda, men sårbara. Männen är svagare i sina karaktärer och mer undanglidande och vaga.
Flickorna, det är Sandra och Doris, och de lever i den finlandssvenska författaren Monika Fagerholms nya bok Den amerikanska flickan, i den värld som hon skapat. En värld som inte är som din och min, utan skimrande och djup men också grym och våldsam. Nästan som i en saga.
För tio år sedan kom hon ut med Underbara kvinnor vid vatten, gjorde stor succé och boken filmades. Redan denna stod för sig själv, med ett eget perspektiv och ett eget språk. Nu har hon utvecklats ytterligare i sin tredje bok.

Den amerikanska flickan, det är Eddie de Wire som kommer till Trakten en sommar sent på 60-talet. Hon är en sådan som ställer till problem och efter en tid är hon död, drunknad, kanske efter ett oavsiktligt slagsmål med pojkvännen Björn, från Trakten. Ungefär samtidigt försvinner också Sandras mamma Lorelei Lindberg ut ur dotterns liv.
Kring den amerikanska flickan byggs en historia i Trakten, man talar om henne, hon lever kvar i berättelserna och i pojken Björns teckningar av händelserna i Trakten.
Björn bor med sina systrar Rita och Solveig hos kusinmamma i kusinhuset på udden. Kusinmamman är också den som tagit sig an Doris från träskfolket, som farit så illa med en pappa som är alkoholist, mordbrännare och misshandlare och en mamma som inte står långt efter.
Viktiga roller har också systrarna Inget Herman och Kenny, systrar till Eddie de Wire och båda djupt involverade i Traktens liv.

Vi kommer in i berättelsen 1969 när den amerikanska flickan anländer till huset vid Första Udden i Trakten och Bule träsk. Några år senare bor Sandra här med sin pappa Ålänningen, en man som lever på stor fot, och träffar då Doris Flinkenberg.
Flickorna är i tioårsåldern och inleder en djup och desperat vänskap. De skapar en kärlekspakt som klistrar ihop dem ända fram till Doris självmord när hon är 16.
De lever ut i sina låtsaslekar insnörda i schlagerpekoral och sensationsartiklar om gruvliga brott, och insvepta i Sandras mammas efterlämnade tyger från tygaffären Lilla Bombay. Genom sina lekar och berättelser blir det grymma verkliga livet uthärdligt och förklarligt.

Boken är framför allt de båda flickornas historia. Den berättas växelvid och parallellt, med ett delvis förflyttat perspektiv mellan berättelserna. Det är en av Monika Fagerholms egenheter, att skifta tidsperspektiv i sidled. På så sätt upprepas historien och väven tätnar. Och det är en fördel, det bidrar till magin och till den suggestiva kraft som berättelsen besitter.
Likt en deckare söker hon sig framåt, lägger pusselbit till pusselbit, och bygger sitt torn, berättelsen om Sandra och Doris. Hela tiden känns det som om vi närmar oss en knut, vad som egentligen hände med den amerikanska flickan, ett förebådande om ett avslöjande. Men egentligen handlar det lika mycket om Lorelei Lindberg. Försvann hon verkligen med alpmannen i Jaguaren? Eller blev hon dödad?
I grunden är det flickornas, av vuxna söndertrasade liv, som är berättelsens kärna. Den ensamhet som varje människa befinner sig i, vare sig hon är ensam med sig själv eller står på glitterscenen, är bokens tematiska inramning.

Det är nästan 500 sidor av livshistoria, berättad så att jag sällan vill släppa boken, trots dess tyngd och omfång. Monika Fagerholm skriver med samtidig djup närhet och stor distans. Människorna tecknas som vore de i skogsbrynet, skönjbara men ibland fördolda inne bland träden, ibland på väg ut över ängen.
Hon gör det svåra gripbart och ger en möjligen sann bild av flickornas verklighet och det beroende av varandra som de styrs av. Bilderna skiftar och berättelsen byter läge, blir ibland en ny berättelse men med tidigare ingredienser. Precis som det ibland blir när vi berättar om det som redan hänt.
Språkligt står Monika Fagerholm för livfullhet och nytänkande med ett naivistiskt egensinne, en personlig stil som ligger nära både den talade berättelsen och ett högtidligare språk. Hon kan som ett fåtal andra, berätta om det grymma och våldsamma som kan drabba små människobarn, som om det vore självklarheter man lägger bakom sig på vägen till vuxenlivet.

En desperat vänskaps pakt

Monika Fagerholm har skrivit en storslagen livshistoria.