Dyster hälsodiagnos på USA

Foto: SANDREW METRONOME Vi älskar när amerikaner kastar skit på sig själva. Morgan Spurlock gör det bättre än de flesta andra.

Foto: SANDREW METRONOME Vi älskar när amerikaner kastar skit på sig själva. Morgan Spurlock gör det bättre än de flesta andra.

Foto:

Kultur och Nöje2004-09-20 01:00
Michael Moore lät sin ?Fahrenheit 9/11? ställa upp i klassen bästa film i stället för bästa dokumentär vid den kommande Oscarsgalan. Smart. Han hade inte vunnit. Faktum är att Moore inte fått någon statyett ens om det existerade en klass för bästa USA-kritiska dokumentär med svart humor och vänsterperspektiv.
Inte när ?Super size me? finns.
Ni kan historien. Under en månad äter filmaren Morgan Spurlock bara på McDonalds. Tre mål om dagen, får han frågan om han vill ha ?super size? (en amerikansk plusplusplusmeny) måste han säga ja.
Han spyr redan första dagen.
På fem dagar går han upp nästan lika många kilo.
Dag 17 klagar flickvännen på hans potens.
Efter tre veckor vaknar han med strokeliknande symtom. Läkarna förbannar honom: ?Du marinerar din lever, dina värden är vansinniga?.
Som ?Tjockholmen? fast tvärtom, aldrig har kroppsligt förfall varit mer underhållande.

Men ?Super size me? har större ambitioner än att bildsätta Spurlocks sjukjournal. Den ställer diagnos på hela USA, och det är inte filmarens kolesterolvärde som är oroande utan nationens. 60 procent av alla vuxna amerikaner är feta eller överviktiga, läkarna talar om en fetmaepidemi. Problemet är inte att Spurlock äter på McDonalds varje dag utan att halva USA gör det. Och inte bara en månad utan ett helt liv.
En styrka hos ?Super size me? är att Morgan Spurlock varken är en trött vänsterintellektuell eller en svartklädd gothfilmare som vill dö. Han är en helt vanlig kille med liten redneckmustasch, en kille som fick en toppenidé ? och han tycks ju längre filmen rullar bli alltmer överraskad över hur bärande den idén är. Hans nyfikenhet och ilska blir våra, hans illamående är smittsamt till salongen och sitter i långt, långt efter att lamporna tänts.

Däremot kan man bli betänksam över hur han behandlar fakta. På sin blogg på filmens hemsida berättar Spurlock om när han besökte Sverige. Tidningen Metro bojkottade honom, skriver han, eftersom McDonalds är en tung annonsör.
Han kanske var så upptagen med att leta efter vegetariska restauranger dagen efter att han glömde att läsa tidningens stora Spurlockreportage.
Men filmen är en veritabel magpumpning, lika nyttig som kväljande. Facit efter 30 dagar McDonalds: Upp elva kilo. Spurlocks kroppsliga haveri är västvärldens.
?Vi är inte bara det fetaste landet utan också det dummaste?. Åh, vad vi älskar när amerikaner kastar skit på sig själva.
PÅ FILM
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!