Dyrgripar finns snart på nätet

Nu ska Kungliga Bibliotekets samlingar digitaliseras. Inom ett år ska man kunna läsa och söka bland ett stort urval handskrifter, dagböcker, broschyrer och kartor som har med resor att göra. Arbetet handlar både om att göra samlingarna tillgängliga och att bevara dem.

Fotograferas. Fotografen Andrea Davis Kronlund förbereder för fotografering.

Fotograferas. Fotografen Andrea Davis Kronlund förbereder för fotografering.

Foto:

Kultur och Nöje2006-09-19 00:25
Det är en massiv uppgift som väntar Kungliga Biblioteket, KB, i Stockholm. Med särskild statlig finansiering och genom att skjuta till egna medel storsatsar man nu på att digitalisera de enorma samlingarna. Ett 30-tal personer arbetar heltid med projektet.
- Det är framför allt vårt gamla material som är aktuellt. Generellt kan man säga att allt som är daterat före 1910 går att göra allmänt tillgängligt via internet, men därefter får man ofta problem med upphovsrätten, säger Gunnar Sahlin, riksbibliotekarie och chef på KB.
Det första projekt som genomförs har fått namnet Resor genom tiderna. Ämnet är valt för att visa omfattningen av KB:s samlingar och materialet som ska digitaliseras omfattar handskrifter, dagböcker, kartor, bilder, affischer, broschyrer och både berömda och okända reseskildringar.

Så här går digitaliseringen till: Först fotograferas eller skannas objektet. Det görs i mycket hög upplösning och så detaljerat att bilderna kan användas för att identifiera enskilda böcker och boksidor.
Den digitala bilden tolkas sedan med ett särskilt datorprogram. Det här programmet både tolkar texten och gör den möjlig att redigera på datorn. Programmet behärskar gamla typsnitt och gammal svenska och kan dessutom lära sig att tolka särskilda handstilar.
Om grunddokumentet är en handskrift i form av ett brev, en dagbok eller liknande så måste texten skrivas in för hand i programmet.

När både en redigerbar textkopia och en digital bild av objektet finns måste en bibliotekarie gå igenom texten. Programmet markerar alla osäkra ord och bibliotekarien jämför grundtexten med den redigerbara texten och godkänner eller ändrar för hand. Är det stavfel i grundtexten får detta vara kvar.
- I programmet kan vi markera särskilda ord som är svåra att förstå. Markerar läsaren det ordet kan han eller hon få en synonym eller ett modernt ord som förklaring, säger Eva Thulin som är projektansvarig för textbehandlingen.
Under redigeringen markerar man också alla ord som ska vara sökbara. Det här är en av kärnpunkterna i hela projektet.
- Det ska vara ungefär som ett digitalt uppslagsverk. Söker man på ordet Paris ska man inte bara hitta reseskildringar utan vanliga böcker och tidningsartiklar som nämner Paris. På så sätt ska man kunna gå på överraskande upptäcktsfärder i våra samlingar. Man börjar på en plats men hamnar på en annan, helt oväntad plats.

KB:s målgrupp är egentligen forskare. Det är alltså inte ett vanligt bibliotek i den bemärkelsen att det är de vanliga medborgarna som står i fokus, även om samlingarna och läsesalarna i Stockholm är öppna för alla. Men när digitaliseringen nu sker öppnar man upp brett också för allmänheten.
- Vi kommer att presentera samlingarna på olika nivåer. För en forskare ska det finnas mycket komplexa och avancerade möjligheter att söka och använda materialet. Men samtidigt ska det finnas nivåer som kan användas av och intressera vem som helst, säger Håkan Färje som ansvarar för webbsatsningen.
Det kan dröja upp till ett år innan något blir tillgängligt på nätet.
I och med digitaliseringen skyddas originalen bättre eftersom man bara behöver visa kopian, inte originalet. I vissa fall handlar det inte bara om att skydda utan även att bevara.

Bland KB:s drygt fyra miljoner böcker och tio miljoner övriga kartor, brev och dokument av olika slag finns sådant som håller på att vittra sönder. Det gäller särskilt gamla dags- och veckotidningar.
- De är ofta så dåligt tryckta att de inte håller, säger Gunnar Sahlin.
Men det fungerar bara fram till ungefär 1910, sedan ställer upphovsrätten till problem. Man får helt enkelt inte digitalisera och göra texter och skrifter allmänt tillgängliga utan tillåtelse från den som äger upphovsrätten. Oftast kostar det mer att utreda vem som äger den rätten än vad själva digitaliseringen kostar.
- Det kommer troligen lösningar i framtiden för samma problem finns inom hela EU och alla vill lösa det. På något sätt kommer man att hitta rimliga överenskommelser för det här. Just nu är inte problemet akut eftersom vi satt fokus på vårt äldre material.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!