Doktor Glas i ny tappning

Romanen handlar om läkaren Pontus Revinge, samtida med Hjalmar Söderberg i det tidiga 1900-talets Stockholm. Det slumpar sig så att de två möts och eftersom Revinge är läkare passar Hjalmar Söderberg på att fråga om den mordmetod han har funderat på för sin nya roman. Pontus Revinge är en något bisarr person, som håller sig för sig själv, ger ett intryck av att vara lillgammal, och blir näst intill besatt av författaren han mött och ämnet för deras samtal. Vi får följa honom och hans dagboksanteckningar under en följd av nästan 20 år. Det är svårt att berätta så mycket mer för att inte avslöja allt för mycket av bokens handling. Den är bitvis uppbyggd som en spänningsroman, men också som ett hundra år gammalt tidsdokument. Kerstin Ekman följer den tidens sätt att uttrycka sig, och ger liv åt den tidens miljöer där doktor Revinge och hans familj lever. Det är skickligt gjort och Kerstin Ekman är sedan länge en lysande berättare. Här tar hon sig an något helt annat än det vi annars är vana vid, och driver det till sin fulländning. I början har jag lite svårt för att acceptera den autentiskt gammaldags stilen och den huvudfigur hon valt att gestalta, men ju mer jag läser ju mer fängslas jag. Detta är en udda bok, men mycket intressant. Inte minst frågan hur man som författare kan använda ett tidigare litterärt verk och låta det stiga fram i ett nytt ljus, även om det sker i marginalen.

Doktor Glas i ny tappning

Hjalmar Söderbergs "Doktor Glas" är ett av den svenska litteraturens riktiga mästerverk, och fortsätter inspirera nutida författare. Nu har Kerstin Ekman skrivit en roman där doktor Glas är med i marginalen.